onsdag 9 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
60+ och singel ®
en roman i god Paasilinnaanda för alla med humorn i behåll
Ett band för vänskapen ®
en liten fackbok med teknik och mönster för att knyta s.k. vänskapsband av garn
Via ruckelhaxan@live.com
tar du kontakt mig utanför bloggen.
Nu tillgänglig att köpa som nedladdningsbar e-bok, som nedladdningsbar ljudbok i MP3-format och på cd-skiva
(MP3, 1 cd; direkt från mig).
[Provlyssna på YouTube]
På Åland finns den tryckta boken på sju bibliotek.
På Åland finns boken även som Daisybok för synskadade och sedan 19 december 2013 kan du låna den digitalt i Finland, Sverige, på Åland och Island.
Känner du att en hel bok är för mycket att bita i får du gärna ta del av mina krönikor från 2009-2011. Klicka HÄR så flyttas du till registersidan!
In accordance with Finnish law
I ask you to kindly respect
that you are not allowed to copy
my photos, drawings, patterns or
texts without permission.
F.n. fotograferar jag med en
Fuji FinePix HS20 EXR.
och en Nikon D40X
Flertalet av bilderna öppnas
i större format i ett nytt fönster
om du klickar på dem.
Titta gärna in till
min skilda fotoblogg.
2005 föll jag för frestelsen och skaffade mig en ny plug-in: Ruckelrenovering 1.0; ett både dyrt och komplicerat litet isticksprogram, som visat sig vara väldigt instabilt och har en irriterande tendens att hänga sig mest hela tiden.
Till professionen är jag sedan slutet av 1980-talet egenföretagande grafisk designer/copywriter och seriös månskenshantverkare; på senare tid även amatörförfattare. 2009-2011 frilansade jag som krönikör i Ålandstidningen tills jag blev för obekväm för chefredaktören.
Jag är invalidpensionerad pga bl.a. neuroborrelios, men har i större utsträckning behandlats av mitt arbetspensionsbolag än av leg. läkare.
Jag som har ägnat massor av år åt att läsa handskrivna intyg och journaler från djursjukhus och veterinärer, är nästan expert på att tyda handskrivet.Men visst är det roligt att få ett riktigt brev i brevlådan.
SvaraRaderaKram
Kerstin
Och jag, som har ett förflutet som läkarsekreterare, lärde mig tidigt att dechiffrera de mest märkliga hieroglyfer :o)
SvaraRaderaOch jag som fd kartriterska på den tiden då allt gjordes för hand, kräver naturligtvis vackra, tydliga bokstäver.
SvaraRaderaSkojar bara, jag är ganska duktig på att tyda de flesta handstilar.
Mina numera rätt spretiga kråkfötter lyckades du i alla fall tyda, eftersom det låter som en kommentar som passar till inlägget ;o)
SvaraRaderaOch jag skriver med skrivstil som mina barn har svårt att läsa.Minns tiden från skolan där vi hade stiftpenna å bläck som man stoppa ner stiftet i.Vi lärde oss att alla bokstäver sitter ihop så är det ju inte idag.Sen så avstavas det inte rätt idag det var ju viktigt att göra det rätt.Kram
SvaraRaderaSpretig handstil? Du?? Du har otroligt fin handstil! Nåt som är lika sällsynt idag (då de ju knappt ens lär sej skriva för hand i skolan längre) som just handskrivna brev.
SvaraRaderaTack för igår! Gjorde mej gott :D
Stickmamman:
SvaraRaderaDu, det är nog dina ungar det är fel på, för på handstilen är det i alla fall det inte! Det var såå roligt att hitta ditt handskrivna brev i paketet med det stickade. Kram på dej och hoppas det går framåt med knäet!
Pipi:
Åjo, nog är den allt bra spretig numera. I likhet med dagens ungdom skriver jag nuförtiden alldeles för lite för hand :o/ Men once upon a time hade jag en snygg handstil, det sticker jag inte under stol med.
Det var inte bara dig det gjorde gott med träffen! Se till att snart packa dig över till ön igen så gör vi om det :oD
Ja, visst är det härligt med handskrivna brev!
SvaraRaderaDom enda brev jag skriver för hand numera, är till vårt fadderbarn i Zambia, och får tillbaka vackert präntade brev från "the family educator", som skriver för fadderfamiljens räkning, då dom inte är skrivkunniga eller kan engelska.
Men dom breven är roliga att få!
Ha det bra, Nina!
Kram, Monica