Blod som blod

Å, VILKEN PÄRS dessa mornar med fastande besök på sjukhuslab­bet är ... *stönar* Men nu är det gjort och jag har fått i mig kaffe, macka och min nuvarande favorit bland citrusfrukterna: blodgrape. Underbart goda och för närvarande tillgängliga till ett förmånligare pris än apel­siner.


Faktum är att jag blivit så förtjust i dem att jag planterat kärnor! Den 26.3 petade jag ett antal i jord och kolla här, så här mycket har de re­dan vuxit:


Någonting annat som jag idag upptäckte är att cherimoyafröna (från min resa till Madeira) också tänker bli något. De har tagit lite längre tid på sig, eftersom jag myllade ner dem redan den 11.3.


Det råder väl inget tvivel om att jag längtar efter mitt växthus? Men det vete gudarna när jag får upp det, för det är mycket som ska rig­gas före. Jag måste
... få tag på betongplattor,
... ragga upp en grävmaskinist som kan skopa bort ett par kubikme­ter jord och gräva ett dike för el-röret,
... få hem grus av två olika dimensioner,
... köpa markduk och förbereda för plattläggningen,
... lägga plattorna och
... tigga till mig hjälp att resa själva huset.

Vissa dagar misströstar jag. Idag är det en sån dag, så nu tänker jag baka pashapajen istället.


PS. Om någon tjusig karl i stort behov av att umgås på vänskaplig fot med en lite trött medelålders tant med stora ambitioner råkar läsa det här: varmt välkommen att delta i ovan beskrivna projekt! Som mot­pres­tation kan jag bjuda på gott, hemlagat käk, hembakat bröd, en smarrig efterrätt och – framför allt – mitt oerhört trevliga sällskap och sprudlande intellekt :o)

PPS. Det gör absolut ingenting om du råkar vara leg. läkare och heter Ove. Det kan jag säkert ha överseende med om det kniper ;o)