fredag 29 juli 2011

Vikingamarknad på Åland 28-30 juli 2011
(bildbesudlat inlägg)


NU ÄR DET dags igen för den traditionella Vikingamarknaden i Kvarn­bo, Saltvik. Den arrangeras för tolfte året, öppnade igår och pågår i dagarna tre, livligt frekventerad av ett stadigt stigande antal besöka­re. Mitt inlägg från besöket där ifjol kan du ta del av om du klickar HÄR.

Entrén kostade liksom förra året 10 euro för vuxna, barn upp till 12 år betingar 5 euro. Det här är väl det enda jag inte riktigt gillar, att man ska betala (dyrt) för att slippa in på en marknad, där allting kostar. Är man en familj med två vuxna och två barn känns det nog rätt mycket i plånboken att hosta upp 30 euro redan i grindhålet.

Dessutom har den höga entrén garanterat en menlig inverkan på köp­lusten, vilket betyder att marknadsförsäljningen påverkas nega­tivt. Förstås! Mitt tips är således: sänk inträdet och ta hellre ut en något högre av­gift från dem som deltar aktivt i jippot, så blir alla glada.


Arrangören, Fornföreningen Fibula, har oftast tur med vädret. Så även i år. Öppningsdagen började med ihållande åskregn, men när herr K och jag anlände utåt eftermiddagen sken solen från en klarblå himmel och det var varmt. Så pass att jag blev riktigt avis på den unge man­nen som hade tillgång till en härlig badbalja:


Att marknaden är ett omtyckt mål för både bofasta och turister för­vå­nar mig inte det ringaste. Stämningen är alltid vänlig och gemytlig och det finns massor att se och göra för både stora och små. Ett trevligt inslag är den så gott som ständigt närvarande musiken med medel­tida tongångar.



Man kan skjuta pilbåge
(jag fick med den flygande pilen på bild!) ...



... eller prova på att tillverka en egen, tvinnad snodd.
Det är jättekul, jag har provat!



Och så finns det t.ex. möjlighet att slå ett alldeles eget mynt:



Gycklare finns naturligtvis på plats, och är du hugad – och har bättre balans än jag – går det fint att själv testa styltgång eller att snurra en tallrik på en lång och smal pinne.


Många har hund med sig och vid ett tält fanns det några illrar, som låg och snarkade i en korg i en inhägnad. Strax intill fick vi beskåda hur en råbarkad viking bankade kristendomen ur en döpt stackare tills han kunde räkna upp de mäktigaste asagudarna. Bara som ren under­håll­ning, förstås!


Då och då utbryter våldsamma, men självfallet fejkade, sammandrabb­ning­ar på slagfältet. Vikingarna faller som furor både till höger och vänster tills en ensam segrare är den enda som står upprätt.


Efter ett par timmar är det inte så konstigt om man blir lite sugen. Då kan man sätta sig vid stockborden i skuggan under taket på Hlödvers ölknarr och få sig något till livs. Den varma maten, självfallet vikinga­betonad, serveras på tallrikar av pärtor och du får äta med träbestick.


Annars går plättgungorna varma i värmen, om du bara vill ha något lite och något sött. Herr K köpte och jag fick smaka en tugga. Mitt om­döme? Jodå, jättegott!


Även andra typer av förtäring står till buds hos en rad olika försäljare, men själv var jag varken hungrig eller köpsugen i värmen. Det fick räcka med en kopp kaffe på ölknarren och ett hekto supergod per­sil­lade hos Myrna från Knektgården Thé & Kryddor i Hässelby i Stock­holm, som beredvilligt ställde upp för fotografering tillsammans med maken.

Genomtrevliga människor i vars stånd fanns många lockande krydd­blandningar! Hade jag bara haft en något fetare plånbok skulle jag garanterat ha försett mig med några hekto till. Och en burk med nyslungad, svensk honung hade förmodligen slunkit med av bara farten ...



Sen började det bli för varmt och jag hade (igen ...) glömt ta med mig reservbatterier till kameran. Vi valde därför att vända hemåt. Förutom kryddblandningen fick jag i alla fall med mig två idéer att omsätta själv i praktiken! Först och främst en stol gjord enligt samma princip, men in­te så tillkrånglad, som Ernst Kirchsteiger tillverkade i årets upplaga av ”Sommar med Ernst”:


Och ett kul alternativ till träställningar för bag-in-boxviner; avlägsna själva lådan och placera påsen i en ampel istället:


Men det var gårdagen det. Idag är en annan dag, dessutom en fre­dag. Ikväll blir det kräftskiva! Här ska bakas rostbröd, lagas majonnäs och hittas på någon form av efterrätt. Men först av allt ska jag städa upp på gården efter kapningen av doftschersminen. Det, mina vänner, det ska jag göra nu!

Och så håller jag förstås tummarna för att himlen håller tätt, så att dessa vikingar som helt klart varit med förut och grävt ett utfallsdike för säkerhets skull, liksom vi som ska sitta ute och äta på terrassen ikväll, klarar oss torrskodda.


PS. Om styrelsen i Fibula skulle få för sig att bjuda mig på inträdet nästa år, som tack för att jag marknadsfört marknaden så bra – och alldeles gratis – tja, då tackar jag faktiskt inte nej ;o)

6 kommentarer:

  1. Hej Nina, det ser mysigt ut där på marknaden. Vi har nära till "vikingabyar", men vi har aldrig varit dit någon gång.
    Jag gillar din nya virkning, det ser ut att vara roligt att virka blom-kudden.
    Vi har regnigt och trist, tur att vi ska fara iväg snart.
    Har precis haft yngste på besök, han och A har varit på Gotland 4-5dagar,nu ska de åka vidare uppåt.
    Jag hoppas att jag kan fixa några bloggar under resans gång.
    Ha en skön helg
    Monkan

    SvaraRadera
  2. I Foteviken, alldeles intill Höllviken, där jag bor, finns ett permanent vikingaby, där "vikingar" från hela Norden samlas och bor då och då. Dom bor där flera veckor och lever vikingaliv...
    Det finns vikinga-hyddor, smedjor, bagerier etc., och det hålls vikingamarknad en gång varje sommar
    men vikingabyn kan man besöka när som helst. Det tillkommer något nytt varje år!
    Kul att se bilderna från er vikingamarknad! Mycket jag känner igen!
    Ha en trevlig kräft-kväll!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  3. Hejsan

    Härliga bilder från vikingabyn. vi har en sådan här utanför Malmö också och där har jag varit en gång. Lärde mig en lek vi brukar ha till midsommarna med vänner....
    Man har en ögonbindel och bjällror o byxbenet...sen har man vars en säck med kuddar i. Så skall man två och två försöka lokalsisera sig och gissa vart den andre är, och när man tror att man är nära den andre slåt man till med säcken. Här kan allt hända för ibland är man helt ute och irrar och slår till helt andra saker än den mötande personen....många skratt har fyrats av i denna lek.

    SvaraRadera
  4. Monkan:
    Det är faktiskt mysigt på "vår" vikingamarknad. Den är liksom så där lagom stor, eller hur jag nu ska uttrycka mig.

    Blomkudden är jätterolig att virka och jag blev såå inspirerad av att se den som Lucy gjort. Fortfarande tycker jag det är lite för varmt och klibbigt för virknål och garn, men några maskor då och då blir det trots allt :o)

    Ser fram mot att få ta del av dina resereportage! Och du, TREVLIG RESA!

    Monica:
    Det låter som "din" vikingaby är ungefär i samma stil som "min". Även här byggs det något nytt i husväg nästan varje år. Jag är inte inne på det här med vikingatiden att jag själv skulle kunna tänka mig att bli aktiv föreningsmedlem, men jag gillar t.ex. det grafiska formspråket från den tiden. Och så är jag ju som bekant svag för hantverk ...

    Skånegrabben:
    Är det månntro samma vikingaby som Monkan och Monica pratar om..?

    Den där leken låter riktigt kul! Men det är kanske bäst att röja undan eventuellt glas och porslin före man sätter igång?

    SvaraRadera
  5. Nästa vecka kommer en del av vikingarna vidare till oss. Då är det järnåldersdagar i Skäftekärr med många besökare, både från nutid och forntid.
    Kram
    Kerstin

    SvaraRadera
  6. Jo, så är det ju, att många av marknadsdeltagarna reser runt i princip hela somrarna, från det ena evenemanget till det andra. Säkert en rätt skön tillvaro, om man kan kosta på sig att leva på det sättet!

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!