onsdag 3 augusti 2011

Knaperi, knaperi, knus

DET ÄR INTE mycket bevänt med mina små korgpilsplantor. Vintern gick hårt åt dem och mycket av ovanjordsdelarna frös helt enkelt bort, men under sommaren har de skjutit långa, saftiga skott. Yes!! tänkte jag, och gnuggade händerna av optimistisk förtjusning; fantiserade till och med om kommande skördar och en nytändning för min korgflät­ning, som för närvarande ligger i djup dvala.

Men hallå?! Vilka är de här, som glupskt och med stoor effektivitet gör kål på grönskan tills inget annat än bladnerverna finns kvar??


Dessvärre är ”grabbarna” alldeles för dekorativa för att jag ska nän­nas göra dem illa, så de får väl käka på. Överlever pilplantorna deras frosseri så gör de det, annars var det inte meningen att den odlingen skulle lyckas.

Under tiden fröjdas jag åt att de två plantor av röd solhatt, Echinacea purpurea 'Magnus', jag grävde ner i våras tycks ha etablerat sig och överlevt konkurrensen från revsugan, som invaderat så gott som hela den rabatten. Jag gillar Magnus! Jag gillar den ovanliga färg­kombi­na­tio­nen rosa och rostrött :o)


På den mer matnyttiga sidan av trädgården har den pyttelilla skörden jag får av amerikanska blåbär börjat mogna. Det är ett tecken på att sommaren närmar sig slutet hur mycket jag än vill förtränga detta faktum, och som ett ytterligare bevis på att veckorna rullat undan vi­sade termometern faktiskt inte mer än 11° vid halv sju imorse :o/


Däremot kan jag informera om att undrens tid verkligen inte är förbi! Jag har varit bosatt på Åland sedan 1963. Nu, efter all denna tid, ska jag äntligen få till ett besök på Kökar, vår riktiga ytterskärskommun.

Den här dagsutflykten blir min och Lilla A:s semesterresa i år, och pla­nen är att hinna med att vandra en c. 7 km lång led, med stopp för medhavd lunch och fika. Naturligtvis hoppas jag också på att få med mig massor med fina bilder hem i kameran :oD


Resan tar två och en halv timme med skärgårdsfärja, vilket är en halv­timme mer än en tur från Mariehamn till Kapellskär på svenska sidan. Meteorologerna spår sydlig vind och 24°, så det kan bli en finfin dag i den riktiga skärgården. Det här ser jag verkligen fram mot och glä­der mig oerhört åt att även Lilla A verkar tycka att det ska bli kul!

Men det här blir senare i veckan. Idag ska jag ägna mig åt att försöka ragga upp ett nytt munstycke till dammsugaren. Själva maskinen är det inget fel på, men med åren har de små plastflärpar som ska hålla ihop munstycket med röret blivit så nötta att munstycket faller av hela tiden.


Antagligen är det meningen att man ska dumpa en fullt fungerande dammsugare för att det här inträffar, men jag ska i alla fall göra ett försök att få tag på en reservdel, som om den finns säkert kostar un­gefär lika mycket som en helt ny apparat.

8 kommentarer:

  1. Superglue? Annacarin

    SvaraRadera
  2. Bra tanke, faktiskt redan tänkt, men funkar inte. Det är i den skarven som munstycket "ledar". Limmar jag fast rörstumpen eliminerar jag samtidigt rörligheten i dammsugarmunstycket.

    SvaraRadera
  3. Undras om det är sådana små figurer som har ätit upp mina jätteramsblad, så att bara bladnerverna står kvar?

    Ska bli så kul att se bilder från er endagstripp till Kökar!
    Vi har väl alla något sådant ställe, som vi "alltid" velar åka till!
    Jag hade länge velat åka till ön Hanö utanför Skånes ostkust, när vi härom året äntligen gjorde det!
    Och det var ännu bättre än jag hade föreställt mig...

    Lycka till med dammsugaren!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  4. Du hann alltså aldrig se vem som smorde kråset?

    Kökarturen ska bli rolig! Åland är skärgård, men Kökar lär vara SKÄRGÅRD. Faktum är att jag skäms över att jag inte tagit mig ut dit tidigare :o/ Men det är ju det där vanliga med att vara hemmablind.

    SvaraRadera
  5. Häftig bild på "hjärtelarverna"! Solhattar är snygga och storföretag är skurkar!

    SvaraRadera
  6. Tre rätt i samma korta kommentar! GRATTIS! Hehe!

    SvaraRadera
  7. JAg känner igen scenariet med larverna! Fram till nu har min prydnadskål varit jättefin i växthuset och jag började förbereda höstens förnyelse av trädgårdskrukorna. Men vad händer? Häromdagen såg det ut precis som på dina bilder. Mätta maskar bland en massa bladnerver!Så gick det med det projektet!
    Kram
    Kerstin

    SvaraRadera
  8. Attans, så förargligt! Och klart förargligare med prydnadskål än med mina pilplantor. Var det samma, gröna sort som hos mig eller någon annan men lika glupsk variant?

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!