En riktig skördefest

JAG HAR MÅNGA saker att vara tacksam för i mitt lilla liv, men bland dem jag är allra mesta tacksam för är att Lilla A, min kära dotter (snart 15), aldrig varit krånglig med maten. Grönsaker och rotfrukter av all­sköns slag har t.ex. aldrig inneburit några problem.

Livet blir avsevärt mycket enklare med en unge som ända från scratch lärt sig att bli allätare. Särskilt när det i dagsläget alltsomoftast hand­lar om att trolla med knäna för att hålla kontot för matinköp så lågt som möjligt utan att för den skulle göra avkall på näringsinnehållet.

En given sak är att alla inte gillar allt och själv tycker jag t.ex. inte om inälvs- och blodmat. Men en orubblig regel här i huset är att man alltid smakar före man tillåts påstå att det inte är gott. Och si, då kan det gå som härom veckan, när squashplättar stod på menyn för allra förs­ta gången:

– Usch, det där ser inte gott ut! sa Lilla A.
– Kan jag hålla med om, svarade jag stoiskt, för utseendemässigt var de ärligt talat inte särskilt tilltalande. Men smaka i alla fall!
Det gjorde Lilla A. Sen åt hon fyra till. Igår frågade hon om jag ka tän­ka mig att laga ”såna där goda plättar” till middag nån dag nu i veck­an :o)

***
Men igår blev det korvsoppa, på ett paket bratwurst fyndat i billiga korgen, ett par schalottenlökar, några potatisar, en bit rotselleri, en klyfta av min egen sibiriska vitlök och allt detta nyskördade från egna odlingar:


Rödbetorna är av en mycket god, lustigt randig sort. Fast de fina pol­ka­grisränderna försvinner i kokningen och betorna blir enfärgat gul­vita, och det är ju lite trist.


På kvällskvisten tittade kompisen C in på en fika. Av henne fick jag si­sådär ett kilo fina tomater. Äpplen har jag i träden, lök fanns i kylen, ingefära i frysen och russin, vinäger, farinsocker, torkad chilipeppar och salt i skåpet. Simsalabim, så blev några burkar jättegod tomat- & äp­pel­chutney! Mumsfilibabba till stekt eller grillat kött.

Receptet är Monika Ahlbergs och du hittar det HÄR.