torsdag 15 september 2011
Men hur blev det nu då..?
ÅRETS ÖVERRASKNINGSBREV LANDADE i lådan igår: beskattningsbeslutet för 2010. Med en suck sprättade jag kuvertet, halade fram beskedet och vände genast blad till sidan där det står om kärleksbrevet från skattemyndigheten betyder pengar in eller ut.
VAFALLS?!
Två rater kvarskatt à 2.714,48 euro?!
Nää, det kan ju inte vara möjligt ... tänkte jag, och när pumpen efter en stund återgick till något som påminde om normal sinusrytm tog jag mig för att granska det hela lite mer ingående. Och se där, ja! Har jag inte, mig själv ovetande, gått och blivit jordbrukare? Synbarligen har jag tjänat rätt så bra på det också. 21.470,17, för att vara exakt.
Sen började jag flina. Nog för att jag så sent som igår bloggade om hur jag lagade middag på skörd från egna odlingar, men inköpet och uppförandet av Glaspalatset gör att nettot från årets odlingar är försett med ett stoort minustecken. Så pass stort att jag inte tänker räkna ut hur dyra mina rotfrukter, grönsaker och kryddor faktiskt blir i slutändan.
Men den verkliga vinsten ligger trots allt i att jag under ett antal veckor verkligen vet vad vi äter. Inget konstgödsel och inga farliga bekämpningsmedel i maten, det är en form av vinst det också, inte sant?
Synd bara att de där 21.470,17 inte existerar. Gjorde de det hade jag minsann glad i hågen lättat på lädret och hostat upp kvarskatten på 5.428,96, för resten hade ändå varit många, många pengar mer än min faktiska inkomst.
Fast man vet ju aldrig. Tänk om jag idag när jag träffar min neurolog får veta att jag lider av en sällsynt form av agrikulturell schizofreni, vars främsta symptom är avancerat månskensjordbrukande på nätterna? Det skulle ju kunna förklara att jag sover så dåligt, haha!
Kanske bäst att kolla bankkontot ändå..? Man vet ju som sagt aldrig.
VAFALLS?!
Två rater kvarskatt à 2.714,48 euro?!
Nää, det kan ju inte vara möjligt ... tänkte jag, och när pumpen efter en stund återgick till något som påminde om normal sinusrytm tog jag mig för att granska det hela lite mer ingående. Och se där, ja! Har jag inte, mig själv ovetande, gått och blivit jordbrukare? Synbarligen har jag tjänat rätt så bra på det också. 21.470,17, för att vara exakt.
Sen började jag flina. Nog för att jag så sent som igår bloggade om hur jag lagade middag på skörd från egna odlingar, men inköpet och uppförandet av Glaspalatset gör att nettot från årets odlingar är försett med ett stoort minustecken. Så pass stort att jag inte tänker räkna ut hur dyra mina rotfrukter, grönsaker och kryddor faktiskt blir i slutändan.
Men den verkliga vinsten ligger trots allt i att jag under ett antal veckor verkligen vet vad vi äter. Inget konstgödsel och inga farliga bekämpningsmedel i maten, det är en form av vinst det också, inte sant?
Synd bara att de där 21.470,17 inte existerar. Gjorde de det hade jag minsann glad i hågen lättat på lädret och hostat upp kvarskatten på 5.428,96, för resten hade ändå varit många, många pengar mer än min faktiska inkomst.
Fast man vet ju aldrig. Tänk om jag idag när jag träffar min neurolog får veta att jag lider av en sällsynt form av agrikulturell schizofreni, vars främsta symptom är avancerat månskensjordbrukande på nätterna? Det skulle ju kunna förklara att jag sover så dåligt, haha!
Kanske bäst att kolla bankkontot ändå..? Man vet ju som sagt aldrig.
Sparat i följande arkivlådor:
Dundertabbar,
Funderingar,
Myndighetssjabbel
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, ska man skratta eller ska man gråta?! Det här kan bli en intressant novell framöver, om det inte till och med blir en hel roman.
SvaraRaderaI det här fallet måste man nog skratta, för det hela är ju så bisarrt!
SvaraRaderaHUR kan skatteverket göra ett sådant misstag? Man blir litet betänksam...
Att räkna ut vad man "tjänar på" att odla egna grönsaker är bara dumt! Det man tjänar går inte att mäta i pengar!
Det ska bli kul att höra vad skatteverket har för förklaring!
Blåsiga kramar från söder!
Monica
Svartodlare, ha,ha,ha! Det brukar handla om helt andra växter än morötter och dill. Och inte brukar det redovisas till skatteverket heller.Du kanske äntligen har flyttat ihop med den där tjusige trädgårdsmästaren från Skåne och blivit sambeskattad? Vad vet jag!
SvaraRaderaKram
Kerstin
Cici:
SvaraRaderaHaha, man vet aldrig! Det gäller ju att vårda vardagens små glädjeämnen och försöka få dem att växa till sig ;o)
Monica:
Jodu, det ska verkligen bli intressant att höra varifrån de hittat den här saftiga jordbruksinkomsten. Jag blev lovad att få besked per telefon, men damen i andra ändan sa inte vilket år detta skulle ske, och t.v. har jag inte hört ett pip. Jag får väl bara hoppas att det blivit rättat.
Kerstin:
Ack, om det ändå vore så väl att det är ett sammanboende med herr Taylor som föranlett denna något oväntade skattetekniska krumelur ... Men så kul är det alltså inte. Ett vanligt, hederligt mänskligt misstag hos någon i personalen på skattebyrån, det är vad vi har att göra med. Fast det är ju riktigt kul, mitt i allt sitt elände! :oD