Den här gången har jag slagit på stort och till och med inhandlat en flaska med sårläkemedel att smeta på de största snittytorna efter sågen. Merparten av skörden blir i år bara blä, men de plommon som klarat sig undan såväl mask som svamp är stora, saftiga och söta. Ikväll ska här läggas in plommonhalvor i sockerlag till frysen och smarriga efterrätter under vintern!
September är också äppeltid. Det är samma sak där. Monilian och larver har tagit det mesta, men det blir ändå alldeles tillräckligt med skörd för att täcka mitt lilla behov till äppelkakor, äppelmojs, äppelmos, äppelkräm, äppelchutney och så vidare. Kaneläpplena är så vackra att jag nästan inte nänns använda dem ...
I veckan stundar skördefest här på Åland, precis som på många andra håll i den närmaste omvärlden. I år siktar jag in mig på några kilo riktigt fina, ålandsodlad päron, för något päronträd finns [ännu] inte i
Och idag, den 11 september, brinner hela dagen ett ljus hos oss här i ”Rucklet” för alla som fick sätta livet till vid attacken mot World Trade Center för tio år sedan.
Jag tror att ditt plommonträd kommer att må mycket bättre efter "operationen", oavsett Monilian.
SvaraRaderaDet ser mycket luftigare ut nu!
September är förvisso en härlig skördemånad! Man kan inte låta bli att ryckas med i syltandet och saftandet, och så nöjd man känner sig när man stoppar något hemlagat i frysen!
Ha det gott, kram, Monica
Åk till Peters granne dom hade ju fina päronträd.Dom vill säkert ha hjälp att plocka ner dom.
SvaraRaderaMonilia ... låter nästan som ett gammalt kvinnonamn ...
SvaraRaderaPlommonsaft är gött och saftmajan vill säkert jobba lite ;D
Jag har ochså klippt ner grenar idag.I morgon tar jag nog å försöker mig på Andreas äppelträd.
SvaraRaderaHej Nina, oj vad du varit duktig, det är ett riktigt karlgöra, det som du själv har fixat.
SvaraRaderaVåra träd har samma "skit", men vi försöker också att ta till vara på så mycket som det bara går.
I dag blev det inget trädgårdsarbete, men imorgon skall jag ut och fortsätta att gallra ut buskar och flytta runt lite perenner. Vi ska ta en tur till Flyinge växtcentrum en dag och handla lie nytt, det är kul.
Ha en skön kväll med dina plommon ;)
Monkan
Flitig som en myra!
SvaraRaderaSjälv har jag köpes plommon i en skål på köksbordet som är vackra men sura....
Monica:
SvaraRaderaJo, jag lever på hoppet att "uppluftningen" åtminstone till en del ska mota svampangreppet i grindhålet. Men sen måste jag utan tvekan bli noggrannare med kartgallringen i framtiden. Största anledningen till att angreppet blir så spritt är att frukterna sitter för tätt och vidrör varandra. Det räcker med att ett plommon börjar förfaras, sen har det snabbt smittat närmaste granne, som i sin tur smittar följande och så vidare. Strax är en klase på 10-12 plommon helt förstörda :o/
Stickmamman:
Menar du "griniga gubben" och hans fru..? Tänk, det har jag inget minne av, att det på deras gård finns päronträd.
Anki:
Jag försökte mig faktiskt på plommonsaft ifjol, men jag tyckte inte alls det blev lyckat. Men om jag blandar 50/50 äpplen och plommon blir det kanske bättre..? Om andan faller på - och orken infinner sig - släpar jag kanske ner Maja från vinden och gör ett försök :o)
Monkan:
Nånå, inte skulle jag vilja påstå att den här beskärningen var så mycket att skryta med! Definitivt inget karlgöra i alla fall, för jag behövde inte ens plocka fram motorsågen ;o)
Nu blev jag jättenyfiken på vad ni shoppat i Flyinge! Men det får jag säkert läsa om på bloggen så småningom, eller hur?
Inger:
SvaraRaderaNädu, någon myrflit är det sannerligen inte här vid "Rucklet" just nu! Tröttheten ligger som en blöt filt över mig och jag har förlagt initiativförmågan på ett ställe jag inte lyckas hitta tillbaka till. Kan bara hoppas att det är ett anfall av "tillfällig sinnesförvirring" och ett snabbt övergående skede.
En balja kaffe ja! Det är nog det som fattas här också. Jag tänkte hinna få undan en massa skrivarbete nu när maken är på körresa under fyra dagar, men jag kan inte heller sitta för långa stunder. Och utanför har det hittills kommit 12 mm regn sedan kl sju så att göra något i trädgården är inte att tänka på.
SvaraRaderaKopp på dig då!
Kerstin
Hu, då har vi nog snart regnet över oss här norröver också :o(
SvaraRadera*kopp-kopp!*
*torkar upp det jag skvimpade ut på bordet*
I den här bloggvärlden som jag rör mig i är det en sak jag har lagt märke till alldeles speciellt och det är att alla är så snälla och generösa med beröm och uppmuntrande ord! Jag har ju hört talas om att det kan vara precis åt motsatta hållet på andra ställen, hur folk skriver nedsättande och bara klankar på det som skrivs. Antagligen är det väl så att man väljer att följa den sortens bloggar som känns bra för en själv.
SvaraRaderaDetta som en inte så liten inledning till att jag vill tala om hur oerhört duktig jag tycker att du är. Du har ingen stark gubbe som kommer till hjälp med diverse maskiner om du skulle behöva det, du klarar det mesta själv och, som det tycks mig, på ett alldeles utmärkt sätt.
Och maken till idérikedom och initiativkraft får man leta länge efter. Dessutom,och inte minst, verkar vara en väldigt god mor på alla sätt.
Det vore konstigt om du inte då och då, särskilt med tanke på din hälsa, drabbas av svackor. Det kanske är ett tillstånd som de flesta av oss befinner sig i stup i kvarten; lite segt och oinspirerat.
Ta väl hand om dig och unna dig lite vila, för det behöver du säker.
Och det där plommonträdet kommer att bli jättebra till nästa säsong.
Jösses! *svälj* Nu rodnar jag ju ända från fotsulorna upp till det allt tunnare hårfästet ... *gulp!* Jag hoppas verkligen att folk så där i gemen som hittar hit till mitt lilla hörn av oändligheten inte tror att jag bloggar som jag gör och om vad jag gör för att jag på något vis fikar efter beröm. Men missförstå mig rätt! Självfallet suger jag åt mig som en torrlagd tvättsvampsodling av dina oerhört vänliga ord, idiot vore jag annars.
SvaraRaderaMin ambition har ända från början varit tudelad. Dels att föra en form av dagbok över livets krumelurer och fram- och motgångar i detsamma och vad som händer och sker i och runt mitt älskade "Ruckel". (Minnet sviker mig alltmer för vart år som går, så hade jag inte haft min blogg hade jag vid det här laget inte haft någon som helst koll på vad som hände för ett år sedan.) Men dels också för att jag när ett litet hopp om att kunna inspirera andra så som andra inspirerar mig.
Samhället idag är fullt av ensamstående kvinns i alla åldrar. Dugliga kvinnor, starka kvinnor, som faktiskt klarar det mesta bara de tar steget och vågar. Det är min mesta drivkraft: att visa att nästan allt går bara man ger sig den på det.
En jättebamsebautastor kram och tack för att du finns! Du, och alla andra fina medmänniskor, bidrar mer än ni tror till att jag vissa dagar lyckas hasa mig fram till nästa!
Åååh vad jag håller med Cici!
SvaraRaderaÅ du Nina! Min syrra säger att du kan få låna hennes syrra ibland, haha ;D
Määh ... nu rodnar jag ju igen, men lånar dig mer än gärna som låtsassyrra!! Ber om att få framföra mitt uppriktigt menade tack till den äkta!
SvaraRadera