onsdag 7 september 2011

Röstningen är avslutad

TACK TILL ALLA som delat med sig av sina åsikter genom att avge en röst i vår familjs gallup i rådgörande syfte och/eller gett en skriftlig kommentar! Röstningen avslutades igår kl. 18:00.

De tre alternativen var:
  1. Låta rättsmaskineriets kvarnar mala och invänta inplockning till polisförhör.

  2. Kontakta föräldrarna direkt, men utan att för den skull återkalla vår anmälan.

  3. Ge ungen en chans att självmant träda fram och be om ursäkt och i så fall stoppa vidare polisutredning.
Så här har era röster fördelat sig:


Endast 3 av 22 tycker att vi bör ge förövaren en chans att frivilligt ge sig till känna, så det är tydligt att en överväldigande majoritet anser att vår polisanmälan ska kvarstå.

De allra flesta tycker att vi parallellt med att låta rättvisan ha sin gång själva ska ta kontakt med föräldrarna. Det som i praktiken talar emot det alternativet är att sannolikt ingen i familjen med det aktuella IP-numret har någonting som helst med ärendet att göra, eftersom allt pekar på att en dator i deras hem har missbrukats av en utom­ståen­de.

Förövaren har därmed gjort sig skyldig till:
  • ärekränkning alternativt grov ärekränkning (beroende på hur förundersökningsledaren väljer att rubricera tilltaget)
  • identitetsmissbruk, genom att använda en annan persons namn och bloggadress som sina egna
  • egenmäktigt förfarande, genom att utnyttja en annans dator
Tar man den sistnämnda, troliga omständigheten i beaktande är det förmodligen bättre att låta ordningsmakten sköta kontakterna och ska­ka fram den verkliga boven i dramat. Men, som sagt, vi ska dis­ku­tera saken och sedan får vi se. Under tiden tackar Lilla A:s pappa och jag än en gång för er medverkan och kommer absolut att väga in era åsikter i vårt beslut!

***

Klicka HÄR om du är intresserad av vad som stipuleras om äre­kränk­ning i den finska strafflagens 24 KAP.

Edit kl. 12:38
Man bör inte glömma bort att det inom juridiken finns begrepp som ”med­gär­ningsman”, ”medhjälpare” och ”anstiftare”.

Det betyder att den som t.ex. uppmanar någon annan att skriva nå­got fult kan dömas för anstiftan medan den som beredvilligt lånar ut sin dator för ändamålet kan dömas för medhjälp. Således kan även den som inte aktivt begått den brottsliga handlingen själv bli föremål för en polisutredning och/eller ett straff.

En mycket informativ broschyr om mobbning, både den konkreta for­men och den virtuella, har finansierats av finska under­vis­nings­mi­nis­teriet. Klicka HÄR för att läsa den.

4 kommentarer:

  1. Kan bara önska er lycka till!
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Jag tycker nog att du ska prata med föräldrarna i alla fall. De kan ju prata med sin telning och ta reda på vem syndaren är. Det måste ju ligga i deras intresse att deras dator inte används till åtalbara aktiviteter. Annacarin

    SvaraRadera
  3. OM syndaren skulle vakna och komma och be om ursäkt, skulle nog jag godta det, förutsatt att det verkar äkta ångerfullt, och låta lägga ner polisärendet. Men när man inte vet hur grovt det varit och hur länge det hela pågått är det svårt att riktigt veta hur man själv skulle reagera.
    Sen bör man förstås tänka på vilka följder de olika alternativen får för lilla A.

    SvaraRadera
  4. Alla:
    Det Lilla A tycker är allra viktigast är att tråla upp vem eller vilka som ligger bakom påhoppet - och att denna/dessa ber om ursäkt. Vi vuxna får med andra ord ta en ordentlig genomgång och diskussion före vi väljer väg. Det har varit mycket givande att få en inblick i hur andra funderar och den hjälpen tackar vi som sagt mycket för!

    Det tråkigaste med hela incidenten är att Lilla A:s tro på vår nordiska åsikts- och yttrandefrihet, liksom vänskap och lojalitet, har fått sig en allvarlig törn. Bräker man inte med de andra fåren och rättar in sig i ledet går drevet. Så har det alltid varit, men idag är det pga våra s.k. sociala medier såå mycket lättare att dra igång en hetsjakt och egga andra fårskallar att följa flocken.

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!