lördag 10 september 2011

En riktigt rivig historia

UNDER MIN KVÄLLSPROMENAD häromkvällen nöp jag med mig en sällsynt rivig sak. Inte långt från två meter hög var plantan, där den växte ytterom en villaträdgård. Den torra blomställningen – 55-60 mm lång med taggarna inräknade – var vansinnigt dekorativ i motljuset, så jag kunde helt enkelt inte låta bli.

Men vad är det..? Har jag ställt rätt ”diagnos” om jag säger att det är kardvädd, Dipsacus fullonum?


Nu har den släppt ifrån sig en rejäl hög med frön, så jag undrar om jag vågar så den på gården utan att riskera att jag förvandlar ”Ruck­lets” trädgård till en enda stor, stickig åker. Någon som vet..?

Blåelden jag under sommaren hämtade från en dikesren och satte i min nya, långa rabatt mot gatan har för övrigt fått hälsa hem. Den har under sensommaren vuxit något alldeles hejdlöst och trivdes alldeles för bra. Under det frodiga bladverket, som ett grönt täcke direkt mot marken, blev det alldeles för skuggigt och mysigt för sniglar.

För tro’t eller ej, men jag har faktiskt klarat ännu en sommar utan be­sök från några spanska skogsjävlar, trots att de befinner sig på mind­re än 50 meters avstånd från min tomt. Man ska inte utmana ödet. Därför fick blåelden bli ett minne blott.

5 kommentarer:

  1. Rätt "diagnos" på frökapseln. Vackra men man får verkligen passa dem för de sprider sig med vindens hastighet.
    Kram
    Kerstin

    SvaraRadera
  2. Är det en tistel av något slag så skulle jag nog passa mig inget kul.
    Du vet hur det var hos Peters grannes gräsmatta å hur den spred sig.Det låter som nått som kanske kardas?Kolla upp innan du sår det.
    Fröna som jag fick av dig förut blev bara grönt så vad var det?Har inte blommat i sommar.

    SvaraRadera
  3. Det är ju alltid litet riskabelt att ta frön i naturen - dom tar lätt över. Det är ju sådant som överlevt i en hård natur.
    Jag skulle nog inte så fröna, utom möjligen i en kruka...
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  4. Och jag har ingen aning, vare sig om växten eller om den sproder sig. Det där är en balansgång, man vill ju gärna att växterna man sätter ner ska trivas och frodas, men trivs dom för bra, då börjar man kalla dom ogräs.

    SvaraRadera
  5. Alla:
    Attans då, att det faktiskt är den växt jag gissade på :o/ Jag hade hoppats att någon skulle motsäga mig och hävda att det är en förädlad, mindre invasiv sort. Med den nyligen avklarade erfarenheten av blåeld väljer jag nog att inte så några frön, hur tjusiga kardväddens torra frökapslar än är i motljus eller klädda med rimfrost. Stort tack för hjälpen!

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!