måndag 17 oktober 2011

Dramatik i söndagskvällen

DET VAR PÅDRAG i kvarteret igår. Brand hade utbrutit i ett lager­ut­rym­me och man tvingades evakuera hyresgästerna från bostads­vå­ning­en ovanför. Som tur var upptäcktes eldsvådan i tid och ingen män­niska kom till skada. Däremot är det säkert en hel del som rökskadats, eftersom den stickande lukten av brandrök kändes ända till mig, ett kvarter bort.


Vi befinner oss mitt i den årstid då man gärna tänder levande ljus om kvällarna, och elden är en högst opålitlig vän. Ena stunden skänker den värme och ljus, i nästa slukar den med god aptit allt som kommer i dess väg. Ta och se över era brandvarnare, hörni!

4 kommentarer:

  1. Hejsan

    Ja brandvarnare har vi automatiskt via vår hyresvärd som tur är. Det ingår att man får en om det saknas och att den servas m.m.

    Peppar peppar så har man inte drabbats av eldsvåda. Måste vara fruktansvärt.

    SvaraRadera
  2. De naturliga elementen är ett måste för mänskligheten, jord, eld och vatten, men det är inte alltid vi kan styra över dom, utan dom blir våra fiender i stället för våra bästa vänner. Och ofta är vi själva orsak till att det blir så.

    Att larmet fungerar bra här i stugan kan jag konstatera om det osar aldrig så lite när jag öppnar ugnsluckan.

    SvaraRadera
  3. Ja, elden kan sprida sig med förfärande fart!
    Tänk, jag har alltid trott att du bodde mer "på landet", men nu skriver du att det finns flerfamiljshus i kvarteret bredvid...
    Kan du inte visa litet bilder från din omnejd?
    Ha en fin vecka, kram från mig!

    SvaraRadera
  4. Skånegrabben:
    Det är jättebra att det nuförtiden är lag på att hyresvärdar måste ordna med brandsäkerhetsbiten även i form av brandvarnare! Förhoppningsvis sköter sig de flesta, även om det säkerligen fuskas även i detta sammanhang.

    Cici:
    En sån där lite väl bra fungerande brandvarnare hade jag när jag fortfarande bodde ihop med Lilla A:s far. Det hände att jag allvarligt övervägde att hänga ett par hörselskydd intill grytlapparna vid spisen, för larmet gick igång redan av värmen från ugnen när man öppnade luckan.

    Monica:
    Nej men, hur har du fått för dig att jag bor på vischan? Jag tycker att jag skrivit så mycket om grannar både till höger och vänster lite titt som tätt, och på mina bilder från gården skymtar ofta deras hus.

    I det kvarteret där "Rucklet" är beläget finns det bara egnahemshus; ett fåtal enplansvillor av nyare datum medan det stora flertalet är hus av modeller som typiska på 1950- och 1960-talet. Men Mariehamn är en så liten stad att det väl i princip kan betraktas som att man bor på landet fast man bor i stan ;o) Här är det aldrig långt någonstans och pga staden ligger på ett näs är vattnet, havet, alltid nära.

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!