Stormsteg

NU GÅR DET inte att blunda för det längre; hösten har klivit över oss med stormsteg. Idag plock­ade jag in de sista tomaterna från Glas­palatset. Det, om något, är för mig ett tecken på att sommaren är över för den här gången.

Och har ni sett på maken! I juni tog jag några toppsticklingar från en björnbärsbuske som skulle skatta till förgängelsen. De står än så länge på rotning i en plastkruka, men lik förbannat har de orkat med att blomma och sätta lite frukt. Det måste väl ändå sägas båda gott inför nästa år?

Sen fick jag ett ryck för någon månad sedan och krukade ett antal av den frikostiga mängden lavendelskott som självsått sig intill mina ra­batter. Men var hade jag tänkt att jag skulle plantera dem, när det i år, av hälsoskäl, inte blivit några nya odlingsytor förberedda..?

Nä, jag hade nog inte tänkt hela vägen där. Så om någon är i behov av lavendel av en starkväxande, härdig men för mig okänd sort säljer jag gärna dem istället. Femton plantor finns det, à 1,50 euro.

'Schneewittchen' är ju en av de rosor som väldigt envist fortsätter blomma långt utåt hösten, ända in i november om det vill sig. Så även i år. Det är något helt bedårande med den här nästan kritvita, klassiska rosen som jag bara inte kan motstå.

Ack, om den ändå ville sätta lite fart på tillväxten snart, så att den blir den omfångsrika buske jag såg framför mig när jag planterade den ... I det fallet pratar vi ingalunda stormsteg.

Stormsteg är det däremot utlovat till morgondagen. Resterna av en tropisk storm kommer att svepa in över Norden och ge oss ett riktigt B-väder. Igen. Kanske det är säkrast att jag surrar tanthammocken på terrassen för hårt väder, så den inte gör en luftfärd ner på gården en gång till?