Där finns tjogvis med felfria terrakottablomkrukor av alla upptänkliga storlekar.
Där finns fina, glaserade planteringskrukor med tillhörande fat, utan ett endast nagg eller minsta skråma.
Där finns trevånings, hängande förvaringskorgar i metall, som inte har så mycket som en minimal rostfläck.
Där ligger ett till synes oanvänt, modernt, vitt badkar från Gustavsberg, med frontplåt och till och med propp till avloppet! Allt i toppskick.
Jag blir deprimerad.
Jag blir förbannad.
Precis när vi ska gå kastar jag ett öga ner i den jättelika container dit allt osorterbart slängs. Mina ögon fastnar på något brunrött höljt i klarplast.
”Nää ...” säger jag. ”Är det där faktiskt vad jag tror att det är?”
”Japp, ser så ut”, svarar P, och låter lite trött.
Jag sätter mig på huk och sträcker mig efter föremålet. O ja, visst är det precis det jag tyckte att det såg ut att vara: en hel, obruten förpackning tätningsringar i gummi till såna där förvaringsburkar i glas med snäpplås, ni vet. Inköp av likadana tätningsringar har stått på min to do-lista ett par dagar.
Jag blir glad.
Men samtidigt ... Hur fan tänker folk egentligen?? Vad som kan tänkas gömma sig i de oräkneliga, svarta sopsäckarna, nogsamt förslutna, vill jag inte ens tänka på. Det gör mig helt enkelt för upprörd.
Lika lite förstår jag ärligt talat alla er som inte törs (?) sätta namnet på petitionen mot försäkringsdiktaturen här i Finland. Vad är det egentligen ni inbillar er att ska hända om ni gör det..? Social- och hälsovårdsministeriet är ju för jösse namn redan inne på samma linje!
Det är ju slöseri med vad andra kan vilja ha,men bra att det slängs där å inte ute i naturen.Här regnar det som vanligt.Kram
SvaraRaderaNåjo, självfallet är det bättre att sakerna slängs under kontrollerade former, men i min värld är det vansinne att de slängs överhuvudtaget. Som badkaret till exempel. Herregud, hur många är det inte som med öppna armar hade tagit emot ett sprillans nytt badkar?! Istället ska det material som redan kostat vår stackars planet massor med resurser gå till metallåtervinning, för att kanske, om det vill sig illa, bli ett nytt badkar. Vanvett, om någon frågar mig.
SvaraRaderaDet är därför jag uppskattar sommares stora loppis här där man väldigt billigt kan sälja sådant man själv inte behöver och slipper kasta det. Men visst har de yngre generationerna en något snedvriden uppfattning om hur man hushållar med jordens resurser trots all info i ämnet. Jag minns hur mina ungar gungade runt som femte och sjätte barn i en begagnad Emmaljunga barnvagn och hur vi byggde bokhyllor av plankor och tegelstenar i vårt första boende. Sånt är sällsynt numera.
SvaraRaderaKram
Kerstin
Haha! Min första bokhylla bestod även den av tegelstenar och brädstumpar. Det var andra tider det. Och Lilla A åkte begagnat även hon, till en löjligt liten anskaffningskostnad jfrt med sina jämnåriga. Den enda vagn vi köpte helt ny var den sista, sittkärran. Men den körde vi i princip slut på också, över stock och sten i skogen och var helst det gick att ta sig fram på hjul. Fast slängdes gjorde den inte. Någon köpte den för en spottstyver när den inte längre behövdes hos oss, så den användes nog till sista muttern :o)
RaderaHej
SvaraRaderaJa jag reagerar också på vad folk slänger. Vet inte om det är total noncharlans, dumhet eller ren och skär okunskap. En man slängde en hel möbelgrupp från 1800-talet. Någon fullt fungerande tuffa lampor och bara halv år gamla datorer. Inte konstigt att mer och mer antika saker försvinner. Jag menar efer 25 år med antikrundan borde man fått vett in i skallen att förstå vad som skall sparas eller ej. Vill man inte själv ha det finns det andra som vill ha.....ja märkligt.
Du, det är nog en olycklig kombination av både det ena och det andra som får folk att helt sonika kasta saker istället för att låta dem cirkulera. Att mångt och mycket kanske har ett antikvärde är väl sin sak, men att moderna, resurskrävande bruksföremål som fortfarande är helt gångbara bara rakt av blir sopor, det har jag mycket svårt att smälta.
RaderaJag gissar att det ahr med latmasken att göra. Annars finns det så många inlämningsställen där sakerna kan säljas och pengarna användas till välgörande ändamål.
SvaraRaderaVisst är det latmasken som många gånger gnagt sig djupa gångar i folks samveten. Samtidigt förundras jag över att man ids åka till återvinningscentralen (ÅVC) med det man vill bli av med, men man gitter inte köra några tiotal meter till, till bygg- och möbelreturen alldeles intill. Det är där t.ex. ett fullt gångbart badkar ska hamna, inte i containern för metallskrot. I det fallet tycker jag att personalen vid ÅVC borde påföras ett större ansvar. Det borde helt enkelt inte tillåtas dumpning av hela saker.
Radera