Hela 50 cent stod det på prislappen, men loppisbordet var skyltat med ”50 % på allt”. Då var det inget snack om saken. 25 cent fattigare gick jag därifrån, mycket nöjd med mitt klipp från tidigt 1960-tal, eftersom besticken är i nyskick och ser ut som de aldrig använts.
Min vana trogen gjorde jag idag en googling för att hitta mer information än att de formgavs av finske designer Tapio Wirkkala, vilket framkommer av präglingen i plasten. Efter det är det bara att säga: ”Hoppsan!”, och konstatera att det var väl investerade 25 cent :o)
”Även en blind höna ...” osv.
Det var ett riktigt fynd du gjorde och så snygga dessutom!
SvaraRaderaVisst sörru, de är snygga som bara den, så de ska minsann inte hamna nån annanstans än i min egen besticklåda! Men det är ju alltid bra att vara införstådd med sakers värde - som i det här fallet blev en oförutsedd överraskning - innan man glad i hågen hivar dem i återvinningen :o)
SvaraRaderaVisst är det kul att köpa dyra fina grejer - bara man får dem billigt, helst till ett vrakpris!
SvaraRaderaHar inte lyckats med ett likadant loppiskap, men min Esteri Tomulavas, designad för Arabia, som jag inhandlade på Åbo torgs eftermiddagsloppis för 4 bagis (kommer inte ihåg om det var mark eller euro) betingade mer än det tiodubbla när jag såg den på antikmässan några månader senare, och den är jag nöjd med, passar perfekt på köksbordet/A.
Visst har jag fyndat annat i mina dar, men det här går faktiskt utanpå allt annat. Att det dessutom måste ses som ett rent misstag gör ju saken ännu roligare :oD En Tomulavas för 4 - mark eller euro kvittar - är ju också ett äkta fynd!
RaderaJättesnygga och dessutom praktiska! Många salladsbestick i rostfritt e. dy. är så långa och tunga, att dom lätt tippar över kanten på salladsskålen och det kommer inte dom här att göra!
SvaraRaderaGrattis till ditt fynd, kram, Monica
Farbror Tapio kunde sina saker :o) De här är BÅDE snygga OCH funktionella; utmärkande för finländsk design på 1950- och 1960-talet, som är decennierna jag vurmar särskilt för.
RaderaJättesnygga! Jag inhandlade en rad med plastslevar i olika storlekar häromdagen. Fick äntligen fart på mig när en gammal sliten slev gick rakt av.Det var inte precis halva priset, men väl värda den lycka det ger mig att arbeta i köket med nya fräscha redskap.
SvaraRaderaKram /Kerstin
Ibland går det i motsatt riktning också. Vår taklampa i hallen är väl inte den snyggaste av lampor och den var bara timmar ifrån att få respass till loppis då vi snubblade över en precis likadan på en antikmarknad för flera hundra euro. Lampan hänger kvar! (Och jag har lärt mej gilla den med tiden!)
SvaraRaderaMen du.. Det var inte illa pissat med salladsbesticken! Och tack för kaffet häromkvällen!
Pipi