fredag 5 april 2013

[tillverkningsdag]+
[(Π×(((30÷360)×(√30²))÷360))] dagar
≈ [förväntad sista förbrukningsdag]

DEN SOM ÄNDÅ vore en yoghurt! Är man det, då tycks man kunna bli nästan hur gammal som helst utan att drabbas av några som helst ålderstecken. Bäst före-stämpeln på ens lock skulle liksom mest vara ett skämt; ett sätt för ens tillverkare att övertyga konsumenterna om att man inte längre skulle duga som föda.

Igår, den 4:e april, öppnade jag – och åt – en portionsyoghurt med bäst före-datum 20:e mars, femtonde dagen efter att den enligt märk­ningen inte längre skulle passa som mat. Behöver jag säga att det inte var något fel på innehållet?


Slutsats 1: man borde vara en yoghurt, gärna med blåbärssmak. Då skulle man vara både god och omtyckt trots att man hunnit bli gammal.

Själv är jag varken eller.

Slutsats 2: jag kan inte vara en yoghurt.

Onödig insikt.

PS. I kylen står en likadan burk till, med samma datum. Den tänkte jag vänta med ytterligare ett par veckor. Bara för att, liksom. För nog har jag väl nämnt att ”Vetenskapens värld” är mitt favvisprogram på tv och att jag i TP alltid väljer gröna NV-frågor när jag kan..? :o)

PPS. Formeln i rubriken är naturligtvis helt och hållet hittepå, om nu någon skul­le få för sig att tro något annat.

8 kommentarer:

  1. Tja, man kan ju undra...I går var det larmrapporter om att tvål, schampo med mera fortfarande innehåller en mängd farliga ämnen, som ibland inte ens finns med i innehållsdeklarationen. OM det är de ämnena som enligt reklamen ska hålla oss evigt unga, då undrar jag vad som döljer sig i den mat som håller i evigheter.Samma farliga tillsatser kanske? Kram från misstänksam Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är precis lika misstänksam som du! Och idag ångrar jag att jag åt upp joggisen :o/ Dessutom berättade en kompis häromdagen att det i USA numera tycks vara problem med att få folks kvarlevor att återgå till det stora kretsloppet (även de som inte begravts i tätslutande, blyklädda lådor). Nedbrytningen går helt enkelt för långsamt numera. Lattjo? Föga.

      Radera
  2. *Fniss* Du har så rätt, så rätt! Det är inte klokt vad man slänger mat i onödan nu för tiden. Men...jag har börjat lita på min näsa, luktar det gott så är det inget fel på maten.
    Läste tillbaka lite och så då att du som mig har turkos och lila som favoritfärger (ja, alltså två bland många) och att du inte är mycket för "bling-bling" - men halsbandet blev jättesnyggt!
    Och du, god och omtyckt tror jag nog att du är - även om du inte är en yoghurt!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så är det, man ska lita på sin egen sinnen, både syn, lukt och smak! Du råkade händelsevis inte se "Vetenskapens värld" härom veckan, med ett långt reportage om ett kretsloppsexperiment i Storbritannien? I all sin äcklighet var det mycket intressant, men jag råder alla att äta middag före man tittar ;o)

      Halsbandet blev väldigt enkelt, av den enkla anledningen att jag har lite ont om material. Men hellre lite avskalat än för svulstigt, det är min melodi :o)

      Radera
  3. Din slutsats 2 håller jag med om. Du kan absolut inte vara en yoghurt. Däremot tror jag att du är helt ute och cyklar när det gäller Slutsats 1. Jag tror att du är både söt, god och omtyckt av dom som känner dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! "Söt" - definitivt inte. Inte då, inte nu och med all sannolikhet inte i framtiden (även om dottern alltsomoftast påstår att gamla tanter är söta).

      "God" - pja, jag lär väl - väl tillagad - smaka kyckling, precis som övriga representanter för Homo sapiens sapiens. "God", i dess andra bemärkelse alltså, är jag inte i någon större utsträckning, även om jag i mån av möjlighet strävar efter att göra gott (eller åtminstone rätt).

      "Omtyckt" - föga! För stor i truten och rakt på sak för merparten av omgivningen. Men ett visst svinn får man räkna med, så det är lugnt :o)

      Radera
  4. Hej Nina.
    Är det konstigt att det slängs en massa mat i onödan? Jag har också haft en hel del mejeriprodukter med ett visst utgångsdatum, men som långt efter det datumet varit fullvärdigt att äta. Bland annat keso, fil, yoghurt och kesella.

    Halsbandet blev väldigt fint, det var längesedan jag gjorde sådana nu. Men precis som du så använder jag ej sådana själv, jag ger bort dem till vänner, vissa säljer jag.

    Du missade väl inte Trädgårdsonsdag med våra idoler härom kvällen?

    Nu får du ha en skön kväll Nina.
    Monkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, min egen teori är att producenterna självfallet har ett vinstintresse. Och om vinsten går att förbättra - mångfalt - genom att övertyga konsumenterna om att t.ex. livsmedel blir direkt hälsovådliga så där pang, bom efter ett givet datum, då är det självskrivet att de utnyttjar den möjligheten. Så fungerar ett kapitalistiskt samhällssystem, där vinsterna på något kufiskt sätt ska bli större och större, och tillväxten, på samma kufiska sätt, ska gå samma väg.

      Jag minns att du någon gång för ett bra tag sedan visade ett av dina halsband på din blogg. Det var såå snyggt, i en helt annan klass än detta enkla jag fick ihop med vad som stod till buds. Bl.a. har jag helt slut på lämpligt grov silvertråd, så länkarna fick bli av det som kallas "gun metal" istället.

      Naturligtvis missade jag inte Trädgårdsonsdag, hur kan du ens tro något sånt?! ;o) Och gissa om jag är nöjd med att my man, Store Taylor, är med i rutan igen?

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!