fredag 30 augusti 2013

Det går inte alltid som man tänkt sig

GÅRDAGSPLANEN VAR ATT jag skulle se första avsnittet av nya se­rien ”Arga doktorn” i SVT1 på kvällen. När jag bestämde det hade jag heelt glömt bort att ett nytt avsnitt av ”Broadchurch”, ännu en av des­sa bra, brittiska kriminalserier, gick samtidigt i TV4. Men som förgjort, alltså!

Nåväl, problemet var enkelt att lösa, för det var ju bara att bränna över antingen det ena eller det andra på en dvd-skiva. Valet föll på doktorn, eftersom jag avgjorde att det kunde vara klokt att titta på honom med hjärnan utvilad efter en natts mer eller mindre god sömn. Jag gör ändå bäst i att hetsa upp mig när jag inte är alltför trött.

Men Mr. Murphy, den överenergiske fan, är alltid på jobb. Självfallet klantade jag mig med inspelningsprogrammeringen. Jomenvisst, ser ni! Teknikens under, The Ruckelhäxa herself, strikes again och knappade in bara fyra minuters bränntid. Som tur var repriserades programmet re­dan idag. Men jag känner mig själv. Risken att jag skulle missa sänd­ningstiden var överhängande, så jag startade en ny inspelning – med trippelkoll av klock­slagen. Hängslen, livrem och kardborreband – gärna flytväst och reservfallskärm också – är vad som krävs nuförtiden :o/

Under samma rubrik, ”Överlevnadsknep”, hittar vi förstås matlagning. Trots att jag i grund och botten verkligen gillar att kocka tycks det i en förskräckande takt växa en allt högre tröskel för att få det gjort. Fy vale, så trist det är att laga käk åt bara sig själv! Fy bubblan, så enkelt det är att leva på yoghurt och mackor ... Min förståelse för åldringar, som kokar en stor kastrull havregrynsgröt på måndag och lever på det en hel vecka, ökar i samma takt som mina egna kokkonster dör den långsamma sotdöden.

Fast igår fick jag ett av mina sällsynta ryck: wokad strimlad kycklingfilé med lite purjo, torkad oregano och soja, basmatiris, färsk gurka och en näve körsbärstomater från Glaspalatset plus några kvistar persilja från rabatten intill. Gott! Anrättningen blev ju snygg också, inte sant?


4 kommentarer:

  1. Men jag såg "Arga doktorn"! Fast det kändes lite som "Fuskbyggarna", om du har sett det?
    Lite väl tillrättalagt och ett lyckligt slut...

    Den där rätten ser ut att kunna platsa på vilken gourmet-restaurang som helst! Snyggt!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag instämmer helt och fullt med dig angående "Arga doktorn"! Vilken besvikelse! Jag hade föreställt mig ett mycket tuffare, offensivare och ifrågasättande program i stil med "Uppdrag granskning". Men vad bjöds vi på? Jo, en så blek kopia, att den i princip var genomskinlig plus att det kändes som det blev väl mycket upprepning av samma fakta, om och om igen. En hel timme kunde lika väl ha bantats ner till en halv, om det nu överhuvudtaget kan anses pengen värd att producera något så bleksiktigt. Var fanns programtitelns ilska ..? Jag bara undrar.

      Säg nu för guds skull inte gourmetrestaurang med den överlastade tallriken! Kinakrog skulle jag, med nöd och näppe, kunna gå med på :o)

      Radera
  2. Så gott det ser ut.För mig blev det en kantarellmacka inte alls så nyttigt som din goda mat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var gott! Det är väl det som är det irriterande i sammanhanget. När man väl får tummen ur och verkligen lagar mat med ordning, då blir det ju inte så pjåkigt. Men den där tummen, den halkar lika snabbt tillbaka till utgångsläget och blir svårare och svårare att få ur :o/

      Kantarellmacka är det väl näringsmässigt inget större fel på ..? Och för övrigt är livet för kort för att man ska öda bort alla sina dagar på att späka sig bara för att det är hälsosamt att göra så. Nej, lite guldkanter måste man få kosta på sig, även när det gäller vad man stoppar i brödhålet! Så länge man inte äter helt katastrofalt fel alla dagar gör det faktiskt ingenting.

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!