DOCTOR’S ORDER: PANACOD 500 mg 1-2 x 1-4 plus Sirdalud 2 mg 1 x 1-3. Men Murphy jobbar på söndagar också, för apoteket stängde sjutton minuter innan jag hann dit. Fiiint ... Not.
Tur att man har kompisar som själva kör ryggskott ett par gånger om året och därmed har ett eget, privat medicinskåp att ösa ur. Annars vete fan.
Fy, vad det är synd om mig. Och nej, det var tydligen inte särskilt fiffigt att fortsätta med trädbeskärningen i X timmar efter att det small till i ländryggen i förrgår. Och ja, det här är ett av de lägen då det inte är särskilt muntert att leva ensam.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vådan av att inte kunna lägga band på sig? Sätt dig ner, om du nu kan det förståss, och försök att njuta lite av alla dina mödor. Såg nån flaska likör i ett inlägg, lägg till en liten kardemummaskorpa och
SvaraRaderaen liten kopp kaffe. Gråt och tyck synd om dig själv men ha samtidigt lite guldkant på eländet! ;-)
Med de allra vänligaste hälsningar Lena
Japp, vådan av att inte kunna lägga band på sig. Att sakna den inre spärren, som säger att nu är det dags att lägga av, är The Story of My Life, som ställt till det så många gånger att jag slutat räkna.
RaderaSitter gör jag inte många minuter i taget och det är dessutom ajabaja att blanda likör (eller annan schprit) med tabletterna. Sicken tur, att vi hade kvarterskalaset igår! Kombinationen Burana 600 mg + rödvin och en skvätt konjak gjorde ryggskotet nästan uthärdligt, men Panacod och Sirdalud ska tas "utan tillsatser".
Ryggläge, med bena i vädret (nåja, i 90° böj vid knäna då, om vi ska vara petiga), är det enda som gäller just nu. När jag väl kommit ner i position vill säga, vilket är en bedrift i sig. Sätter mig ner gör jag f.ö. inte när jag väl tagit mig upp! Då är det att hålla sig stående som är melodin.
Tack alla makter, för att någon uppfann knackkorven! Utan den hade det inte blivit någon varm mat alls idag. Så om jag gråter är det blott av lycka ;o)
Stackare!
SvaraRaderaTyck-synd-om-kram, Monica
Jo, för ovanlighetens skull - hahahaa! - är det verkligen synd om mig ... Tack för kramen, även om den gjorde ont! ;o)
RaderaMen vilket elände! Hoppas att det ger med sig fort så att du inte får leva på knackkorv (vad nu det kan vara för något?) i flera dagar. Kanske att den söta dottern skulle komma hem och ta hand om sin mor ett tag?
SvaraRaderaTa det nu lugnt och var rädd om dig!
Ack ja, nog slog det till bra olägligt den här gången, med beskärningen på hälft och allt :o/
Radera"Söta dottern" har jag inte sett så mycket som hästsvansen av på två månader nu, så den kloke satsar inte sista slantar på den möjligheten till hjälp. Knapra triangelförsedda piller i parti och minut, röra på sig så mycket som möjligt och lägga stegklättrandet på is någon vecka är den till buds stående lösningen.
No man is an island, säger britterna. Bah! säger jag. Det är precis det man är, när det kommer till kritan.
(En knackkorv är som en svensk prinskorv, fast tre gånger så lång. Ni har säkert ett namn på den sorten, även om det inte hittar upp till ytan i min av dunderdoser paracetamol+kodein dimmiga hjärna.)
Ja, de där motarbetarna slår till direkt när de får en chans.Själv började jag formklippa min thuja igår. Här och där fick jag ta i lite och det dröjde inte länge förrän mina obefintliga bröstmuskler började värka som den värsta infarkt.Nacken hängde på direkt så sedan blev det viloläge resten av dagen.Men jag kan åtminstone röra på mig utan besvär.Synd om dig tycker jag.
SvaraRaderaKram /Kerstin
Det där är faktiskt en sak jag funderat på mellan varven, hur det blir med muskulaturen efter den typen av operation. Är den mer eller mindre kaputt för all framtid eller går det att arbeta upp ungefär samma styrka som före..?
RaderaFast det är klart, sen har man ju det demolerade lymfsystemet att ta med i ekvationen också. Inget drömläge, det kan jag mycket väl tänka mig. Så vad är väl en simpel släng av lumbago i jämförelse? Rakt ingenting!
Dessutom kan jag se en viss humor i alltihop: att pga att man är ekonomisk som en äkta skotte (och inte betalar något proffs för att klänga i ens träd) och sen får ryggskott pga sin vattenskott, det är lite humor det. Så du, tyck inte synd om mig! Även den biten åtar jag mig att ta hand om alldeles själv ;o)
Tja, man har faktiskt ondare vid lumbago än vad jag har även om mitt elände alltid hänger med. Gör jag för mycket svullnar höger arm och då blir det snedbelastning osv. Jag har ett implantat inskjutet under stora bröstmuskeln för att få bort inåtgropen med åtföljande hudbesvär och åtminstone se någorlunda jämnfördelad ut. Men vid senaste kontrollen tyckte sjukgymnasten att jag hade bra muskler i armen ( kan bero på att jag ständigt lyfter kikare eller tunga fågelobjektivet). Men skit samma även om det känns besvärligt ibland. Jag lever ju!!! Den där snålheten ja. Jag brukar berätta för gubben om hur många äldre män som har råkat sparka till domkraften när de ligger under bilen, ramlat ner från taket eller trädet, vält med traktorn osv osv när han envisas med att göra allt själv.Det värsta är att han alltid börjar klättra på stegen innan den har landat på marken om du förstår vad jag menar. Men så gör nog inte du!
SvaraRadera