SYNDEN HAR SITT pris, och imorse kom jag endast med stor möda mig ur sängen medelst långsam rullning till sidoläge osv. Mer fruktträdsbeskärning blir det således av förekommen anledning inte idag. (Däremot någon näve Burana 600 mg.) Ja, förutom mitt minsta träd, det egenplanterade melonäpplet. Det är fortfarande så litet – och ska så förbli – att jag i princip inte ens behöver stege.
Jag har förresten hittat ett par riktigt informativa klipp på YouTube, gjorda av verkliga proffs på det här med äppelträd. En kille i New England i Massachusetts, som har bortåt 40.000 (!) träd att tukta varje år, visar och berättar hur de vårdar sina fruktträd.
Men, som han också poängterar, så är deras sätt att beskära bara ett av många. Tio olika äppelodlare beskär enligt tio helt egna idéer. För den intresserade har jag klippt in del 1 här:
Det finns fler informativa filmer från samma ställe, Tougas Family Farm. Klicka HÄR.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
I Stockholm där hade vi massor av fruktträd, så många att jag bestämde mig för att aldrig mer ha några. Det var både kul och jobbigt, först att klippa dom - vilket vi gjorde själva - och sen att ta hand om frukten!
SvaraRaderaVi beskar våra äppelträd för att dom skulle se vackra ut - jag är ju bonsaist - men det slutade alltid med att vi fick vansinnigt mycket frukt medan grannarna som beskar sina för att få frukt inte fick så många och fick hämta sin hos oss. Men det är helt klart en konst att beskära träd.....
Ja, det är inte klokt, men ALLT verkar finnas på nätet! Jag har nyligen lärt mig virka mormorsrutor via en informationsfilm på nätet!
SvaraRaderaHoppas att ditt ryggonda snabbt ger med sig!
Kram, Monica