Jag har bl.a. skurit till snajdiga bokmärken av en trave urgamla bilder från St. Petersburg. High class recycling, icke sant?
Sen har jag klippt och klistrat lite också. Stora, runda skyltar av 2 mm kartong att hänga upp ovanför ett par boksnurror:
Och idag har jag fått ägna mig åt det som måste vara bland det mest deprimerande som finns för en renrasig bibliotekarie: makulering av böcker som inte längre finner några hugade läsare. Sorgligt, men ett ofrånkomligt faktum, eftersom barn- och ungdomslitteratur är klart mera av en färskvara än vuxenböcker.
Tyvärr är det nog så, att den här skämtteckningen allt mer stämmer överens med verkligheten:
Idag mår jag, den sorgliga bokmakuleringen oaktad, riktigt skit. Skallvärk alla dagar, idag sedan lunch, och ömmande, ”influensatrötta” muskler i hela ryggen och en allmän känsla av välbefinnandets raka motsats. Sockerdrickspirret jag normalt har i överarmar och underkropp när jag lägger mig ner pågår just idag oavbrutet även när jag sitter eller står. Skitjobbigt, på ren svenska :o(
Fatta hur utled jag är på att inte må helt okej en endaste dag nuförtiden.
Jag fattar...
SvaraRaderaMen biblioteksjobbet låter faktiskt riktigt kul!
Kram, Monica
Jovars, i den här formen är det helt okej. Kanske en smula långtråkigt, vilket - har jag märkt - gör att jag erbjuder mig att göra allt möjligt som utmynnar i att jag gör för mycket för att må bra av det.
RaderaJag befinner mig bara i mitten av andra veckan på arbetsprövning, men har redan hunnit åta mig att göra saker som innebär att jag avsätter X antal timmar hemma på det. Inte bra! Inte bra alls, för det är preciis så här som det börjar innan jag till slut har tagit på mig för mycket, fnattar runt som ett skållat troll och smäller in i väggen så det bara sjunger om det.
Men ett beteende helt i stil med vad som framkom när jag genomgick ett Hogantest i våras. Det är ett personlighetstest som bl.a. används av rekryteringsföretag när de letar rätt person till rätt plats. Jag är med all tydlighet inte inte klippt och skuren för att underordna mig andras strukturer/rutiner/organisationsmodeller. Särskilt inte om de står i ett diametralt motsatsförhållande till hur jag själv skulle vilja ha det.
Jag är helt enkelt en jä-la jobbig typ, haha!
Ibland önskar jag att jag var omgiven av lite jobbiga typer, så jag skulle slippa dra vissa lass alldeles själv. Vilka snygga skyltar! Dig skulle jag haft vid min sida när jag arbetade på bibblan.
SvaraRaderaKram /Kerstin
Och jag, jag önskar att jag kunde lägga ner att hela tiden vara den här jobbiga typen, sluta se allt som borde göras och lära mig att tagga ner ett stort antal pinnhål. Men den ena tanken leder till den andra, som leder till den tredje och som ... ja, du fattar. Det är som en ständigt pågående problemlösningsprocess snurrar på inuti mitt huvud, helt omöjlig att stänga av hur mycket jag än försöker. Det blir lite uttröttande i längden. Den sanna utbrändhetspersonligheten, det är jag det :o/
RaderaSå synd när "friska" hela böcker makuleras. :( Är inte en och två gånger som jag med barnen i släptåg dragit till bibban för att låna nåt som jag läste som barn och berättat för dem om. Än så länge finna Lilla huset på prärien och Kulla Gulla. Men snart ska väl de också ge vika för allt modernt fantasy-tjafs!
SvaraRaderaPipi
Jo, än så länge hittar man Lilla huset och Kulla-Gulla på hyllorna, men det står nog inte länge på förrän de sorteras bort de också. Däremot är hyllorna med just det där moderna fantasytjafset väldigt omfångsrika, det konstaterade jag redan första dagen på "jobbet". Tiderna förändras. När jag var tonåring var väl J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen-trilogi ungefär det enda som fanns i den genren.
RaderaEftersom jag alltid ska hitta på något av allt, så föreslog jag faktiskt att vi skulle skära loss pärmarna från de makulerade och av dem skapa en riktigt maffig mobil att hänga upp i trapphuset som leder ner till bibban från de övre våningarna. Skulle inte tro den idén vinner något gehör, hehe!