Helt okej är det också, att kunna gotta sig åt två flaskor med hemlagad trädgårdslikör. Båda blev riktigt smaskiga och blir ännu godare om jag lyckas glömma bort dem ett bra tag till. Visst har krusbärslikören en helt underbar kulör?
Sen kan jag meddela att jag igår kväll läste ut Marianne Cedervalls senaste och fjärde bok om väninnorna Mirjam och Hervor. Ja, läste. Ljudboken var utlånad och jag gitte inte ställa mig i kö, så det här var den första av böckerna jag inte lyssnade till – och vilken besvikelse det blev. För mitt vidkommande har Susanne Alfvengrens och Gun Olovssons fenomenala uppläsningar utan tvekan spelat roll för helhetsupplevelsen. Stor roll, dessutom.
Handlingen känns seg och på sina ställen repetitiv. Det är en tunn liten soppa på återanvänd spik, om jag så säger. Historien tilldrar sig den här gången i New York, men jag tycker inte att Cedervall lyckas förmedla den rätta metropolkänslan, snarare tvärtom. Mestadels känns det som de två kumpanerna befinner sig i en amerikansk småstadshåla, inte olik de tidigare böckernas gotländska Kajpe Kviar eller Kuivalihavaara i Norrland.
En stundtals förskräckande dålig interpunktion irriterade mig dessutom riktigt mycket – den slipper man ju helt och hållet med ljudböcker – och en inte alldeles imponerande korrekturläsning respektive typografering gjorde inte saken bättre.
Okej, visserligen finns det en hel del missar i min egen bok om Solveig också. Men den stora, för att inte säga enorma, skillnaden är, att jag har gjort allt jobb själv; författat, formgivit/layoutat inlaga och omslag, formaterat för tryck osv. Cedervall har, förutom ett stort förlag, en egen litterär agent i ryggen. Under dylika omständigheter tillåter jag mig faktiskt att ha högt ställda förväntningar på den rent tekniska biten.
Så tyvärr, Marianne, den här gången tyckte inte om din bok och borde förmodligen ha nöjt mig med att jag med behållning lyssnat till de tre föregående.
Nog är det bra att kunna plocka in grönsaker från trädgården i november och de där likörerna blir jag riktigt nyfiken på. Hur har du tillverkat dom?
SvaraRaderaVad gäller Marianne Cederwalls böcker så tycker jag nog att dom är lättviktare allihopa av de tre som jag har läst och bäst var förstås den första, eftersom det var i den man fick möta huvudpersonerna och läsa om deras egenheter.
Natten till i går läste jag ut Jojo Moyes "Efter dig" och den tyckte jag om. Jag har förut läst hennes "Brudskeppet", som jag först misstrodde på grund av titeln och omslaget, men som jag tyckte var en positiv överraskning. Hon har ju skrivit flera böcker men jag tror att det bara är de här två som är översatta från engelska till svenska. Har du läst henne och vad tyckte du i så fall?
Likörerna är busenkla att göra! Basen är helt enkelt bär som får ligga i blöt i sprit ett par-tre månader. En del passar bra med vanliga vodka, andra trivs t.ex. med ljus rom. En del lämpar sig att sockra redan vid blötläggningen, andra kan sötas i efterskott. Och så kan man krydda lite om man vill, med kardemumma, kryddnejlika, färska örter m.m. Försök få tag på Sanna Töringes bok "Sannas likörbok"!
RaderaBåda mina likörer har finsk Koskenkorva som spritbas. Vinbären sockrades vid blötläggningen och fick med sig en kanelstång. Krusbären varken kryddades eller sötades i förväg, och sötningsmedlet är i det fallet inte socker utan ljus sirap, som blandas i när likören silats.
Visst är Cedervalls böcker ena riktiga lättviktare rakt igenom, men de har faktiskt varit riktigt underhållande i ljudboksform. Men den här fjärde ... nä, här blev det för mycket av det goda.
Jag har inte läst någonting av Moyes ännu, men tackar för tipset och ska se om jag hittar någonting av henne på bibban. Finns det inte på svenska gör det kanske det på engelska, och för mig kvittar det lika vilket språk jag läser på. F.ö. är originalspråksversionen ofta bättre än översättningen.
Är det inte ofta så, att uppföljare inte lever upp till originalet?
SvaraRaderaMan blir nästan alltid besviken!
Ha en fortsatt fin söndag, kram, Monica
Jovisst, du har så rätt! Det är sällan ett repriseringsförsök utfaller lika väl som den initiala kioskvältaren. Gäller både böcker och film, om du frågar mig :o)
Radera