DET ÄR BARA att konstatera: böcker inlästa för synskadade på s.k. Daisyspelare blir tydligen – trots att uppläsaren gör ett utmärkt jobb – rena, rama katastrofen när det kommer till ljudkvaliteten. Därför har jag, efter moget övervägande, beslutat mig för att försöka åstadkomma en acceptabel författaruppläsning av ”60+ och singel”.
Mikrofon och popfilter är beställda. Med lite flyt kan jag sätta igång inom den närmaste veckan. Väntetiden får jag ägna åt hårdträning av artikulation och läshastighet, för personligen tycker jag att böcker inlästa av författaren själv i allmänhet lämnar en hel del att önska. Men så vadå, det är väl värt att göra ett försök i alla fall ..?
Kul! "Friskt vågat är hälften vunnet", brukade min mamma säga...
SvaraRaderaLycka till!
Kram, Monica
Ja, det är väl som sagt värt ett försök. Men jag lär säkert få äta upp min idé, när jag - gissningsvis - fått avsätta X antal timmar eller dagar) på att begripa hur inspelningsprogrammet fungerar och hur man ska arrangera mikrofon och filter för att få bästa ljud.
RaderaFast det är klart, det blir ju ny lärdom och inget nytt man lär sig är väl att betrakta som bortkastad tid?