60+ och singel ®
en roman i god Paasilinnaanda för alla med humorn i behåll
Ett band för vänskapen ®
en liten fackbok med teknik och mönster för att knyta s.k. vänskapsband av garn
Via ruckelhaxan@live.com
tar du kontakt mig utanför bloggen.
Nu tillgänglig att köpa som nedladdningsbar e-bok, som nedladdningsbar ljudbok i MP3-format och på cd-skiva
(MP3, 1 cd; direkt från mig).
[Provlyssna på YouTube]
På Åland finns den tryckta boken på sju bibliotek.
På Åland finns boken även som Daisybok för synskadade och sedan 19 december 2013 kan du låna den digitalt i Finland, Sverige, på Åland och Island.
Känner du att en hel bok är för mycket att bita i får du gärna ta del av mina krönikor från 2009-2011. Klicka HÄR så flyttas du till registersidan!
In accordance with Finnish law
I ask you to kindly respect
that you are not allowed to copy
my photos, drawings, patterns or
texts without permission.
F.n. fotograferar jag med en
Fuji FinePix HS20 EXR.
och en Nikon D40X
Flertalet av bilderna öppnas
i större format i ett nytt fönster
om du klickar på dem.
Titta gärna in till
min skilda fotoblogg.
2005 föll jag för frestelsen och skaffade mig en ny plug-in: Ruckelrenovering 1.0; ett både dyrt och komplicerat litet isticksprogram, som visat sig vara väldigt instabilt och har en irriterande tendens att hänga sig mest hela tiden.
Till professionen är jag sedan slutet av 1980-talet egenföretagande grafisk designer/copywriter och seriös månskenshantverkare; på senare tid även amatörförfattare. 2009-2011 frilansade jag som krönikör i Ålandstidningen tills jag blev för obekväm för chefredaktören.
Jag är invalidpensionerad pga bl.a. neuroborrelios, men har i större utsträckning ”behandlats” av mitt arbetspensionsbolag än av leg. läkare.
Ok! Ärlig kritik:
SvaraRaderaDu börjar högtravande (låter lite för rikssvensk där i mina öron - FÖRLÅT alla Ninas bloggläsare på andra sidan Ålands hav, men hon låter inte så normalt!!) men redan några minuter in i läsandet börjar man känna igen dej.
Då jag hört oändliga historier du berättat själv irl så tycker jag att du nu saknar "glimten i ögat" (eller heter det klinget i örat då det är frågan om tal?). Du kan berätta, men jag tror du anstränger dej lite för mycket nu. För du har bra uttal i vardagstal och bara du inte speedar på som de flesta ålänningar med 340 ord i halvminuten så blir det nog bra. En rackabajsare före du trycker på play kanske får tungan att löpa lite ledigare? ;) Fortsätt iaf jobba på det för du fixar det nog!
Pipi
Fint! Det var precis så där jag menade att kritik ska vara! Problemet är bara att Solveig inte får låta alltför åländsk, eftersom hon inte ÄR ålänning (och det dessutom senare i berättelsen dyker upp en RIKTIG ålänning). Om jag fick till nånsorts mittemellandialekt skulle vara bra. En sån där lite odefinierbar, typ.
SvaraRaderaDen här prologen är det allra första försöket jag gjort, så det återstår mycket jobb ännu innan jag ens blir något sånär nöjd själv. Och ett glas vin innan jag drar igång berättandet är säkert ingen dum idé ;o)
Förstår vad du menar med Solveigs eget snack, men som berättare kan du väl läsa som du själv pratar? (För du låter ju inte heller som en Äkta ålÄnning som brÄÄr på... du vet) Du kan väl spara åländskan till den personen sen?
RaderaMjo, i och för sig. Jag ska testa lite olika varianter och lyssna in vad som känns bra :o)
RaderaHar inte ens kommit av dörrmattan så gillar jag det bättre redan! *lyssnar vidare*
RaderaPipi
Fast för mig som varken kan skilja på Åländska,finlandssvenska och därtill hörande dialekter så är nog bara ett varierat läsande med lagom inlevelse det som gör att jag behåller intresset. Jag tror inte de vars inläsningar jag tycker om gör skillnad på "rollerna/personerna " när de låser. Du har en mjuk och varm röst, den är behaglig att lyssna på. Det är lite för kort inläsning för att veta om den blir enahanda att lyssna till men personligen tycker jag inte att du skall bry dig om "rollbesättningen"
SvaraRaderaDe allra vänligaste hälsningar
Tack för din input! Jag har faktiskt kommit fram till själv, att den enda "rollen" jag kommer att läsa annorlunda, är den som tydligt ska bryta på finska. Det övriga blir med min helt vanliga röst, som det var intressant att få höra att du tycker är "mjuk och varm". Ens egen uppfattning om hur man låter är ju en helt annan :o)
RaderaDet var en trevlig upplevelse att höra din röst, du har en mjuk, djup röst, som är behaglig att lyssna till! För mig, som inte behärskar vare sig Ålandssvenska eller Finlandssvenska, så låter det ungefär som jag trott att det skulle låta...
SvaraRaderaMöjligen anar man lite nervositet i stämman, men det är ju inte så konstigt... jag beundrar dig, som vågar!
Lycka till i fortsättningen, kram, Monica
Nej, men! En till som säger att min röst är "mjuk"! Det här blir bara mer och mer spännande hela tiden ;o)
RaderaDet är nog inte nervositet du hör i inspelningen, snarare min nybörjarklantighet vid mikrofonhantering och helt okänd programvara. Prologen ska absolut läsas om några gånger till innan jag godkänner resultatet!
Först måste jag säga att nästan den enda erfarenheten jag har av ljudböcker är de jag hör på radion, vilket i och för sig är så gott som varje vardag, men bara 25 minuter åt gången.
SvaraRaderaDu läser lagom fort och artikulerar väl så att orden kommer fram ordentligt. Dialekten är av mindre intresse tycker jag. Däremot låter det, i mina öron, en aning för mycket högläsning, vilket jag har svårt att precisera i ord. Kanske att tonläget varierar en aning för mycket, att det låter lite för spänt. Jag inbillar mig att man kanske skulle låtsas att man berättar något för en person i ens närhet, lite mera avslappnat. Nu får jag en bild framför mig att du sitter med en bok framför dig och läser högt ur den. Vilket du i och för sig gör, men det är kanske inte det som lyssnaren ska tänka på, utan bara sjunka in i ordflödet.
Inte vet jag om det här blev något vare sig vettigt eller begripligt, men det hör liksom inte till vanligheten att jag försöker sätta ord på hur en ljudbok läses.
Se mitt svar till Monica. Variationen i tonläget beror på att jag inte riktigt fått häng på hur millimeternoga man måste vara med avståndet till och vinkeln mot mikrofonen. Och sen är ljudfilen inte alls efterbearbetad ännu. Det är den biten som tar mest tid, att justera volym/bas/diskant osv i det oändliga, för att åstadkomma ett resultat med jämn kvalitet.
RaderaMen jag förstår också vad du menar med att det låter som jag läser högt. Det är det jag jobbar med allra mest just nu, att få mera naturligt flyt i läsningen. Kanske fixar jag det, kanske inte. Vi får väl se hur det blev, sen när allt är klart och jag sitter här med den färdigtryckta skivan i min hand :o)
Nu har jag lyssnat på 3.33 min o är väldigt sugen på att läsa boken själv! Ljudböcker är inte min grej, men du läser den väldigt bra. Första meningarna kändes stela, men det släppte sen. Verkade som om du var nervös men att det gick över när du kom in i det hela lite grann. Jag har inget emot dialekten, den känns genuin, men så vet jag inte mycket om hur Ålänningar brukar låta. OM jag hade lyssnat på ljudböcker tror jag att jag hade gillat detta. Nu är det ju inte min grej, så jag är inte rätt person att avgöra. :)
SvaraRadera/Trollmamma
Svårt att avgöra, lite för mycket diskant men det kan ju vara min dator också. Har lyssnat flera gånger .Första gången tyckte jag att det var så mycket finsk brytning. Sen lät det bättre men den åländska dialekten har jag nog glömt en del.
SvaraRaderaVid sljuden låter det något som om du var för nära mickrofonen. Kanske en liten aning för snabbt tempo. Men du ska veta att det är väldigt svårt att avgöra. Ha dtt naturliga röstläge. Din röst är helt OK
Lycka till.
Jättesvårt det här! Har lyssnat flera gånger och fångas av din röst och din dialekt. Möjligen kan jag tycka att det låter lite "beslöjat" alltså inte riktigt klart ljud, men det kan mycket väl vara ljudåtergivningen i min dator.
SvaraRadera/Kerstin
Hej
SvaraRaderaHur bra berättarröst som helst och det är intressant att lyssna på. Man tröttnar inte på text eller röst...så bra betyg.....