söndag 25 maj 2014

Livet är fullt av överraskningar
– stora som små

HAR NÅGON TAPPAT sin pälsmössa på väg hem från krogen i natt? tänkte jag, när jag imorse slog upp mitt ena norrfönster. Tok heller, det är ju maj och värmebölja! resonerade jag, och insåg strax att det var en rymling, en liten vädurskanin, jag skymtade bakom lyktstolpen.


Som tur är var det inte mycket trafik vid den här tidiga timman en sön­dagsmorgon, så den kunde obekymrat skutta av och an över väg och cykelbana medan jag försökte få tag på den enda av mina grannar som jag vet har kanin, av okänd sort. Tyvärr svarade ingen, så jag kun­de bara stillatigande se på när Pelle Skutt hoppade vidare mot nya äventyr. Men ett sms skickade jag också.

Det jag egentligen skulle fotografera var den växande rabatten på ”Rucklets” norra sida. Det började 2010 med en rak ra­batt längst till höger. 2012 växte den till sig med en triangulär del invid häcken, och i år började det med en långsmal rabattremsa för humlestörarna ... som sedermera kom att bli ihopgrävd med allt det övriga. Mest för att få till en mjuk halvcirkelformad böj, så att gräsklippningen inte ska bli så bö­kig.


I humlerabatten står det nu (från vänster till höger): limegrön solhatt – trädgårdsriddarsporre i rosa nyanser – japansk humle – rosa violruta – vanlig humle – bländvit trädgårdsriddarsporre – japansk humle – brun­nera (kaukasisk förgätmigej) – grannen R:s namnlösa, rosa pion.

Längs med grusgången skulle jag vilja ha flera olika sorters brunnera med variegerade blad, men årets trädgårdsbudget satte P för den saken :o/

I en annan rabatt har det dykt upp en överraskning: en viva med den mest spektakulära blomma jag någonsin sett, som får mig att asso­cie­ra till Delftporslin. Vete fåglarna var den plantan har kommit ifrån, men den får gärna sprida sig hej vilt! Sorten lär heta ’Blue Zebra’ och det kan man ju mer än väl förstå :o)

7 kommentarer:

  1. Jättefin viva, som finns att läsa om här: http://besys.blogspot.se/2012/03/ljuva-vivor.html
    Som alltid brukar man hitta ett svar närman googlar. Namnet är i alla fall Zebra Blue.
    Jag blir verkligen imponerad över hur fint du har det i din trädgård, och hur välorganiserat. Ha en bra Mors Dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Jo, jag hittade själv den här primulan ute på nätet preciis efter att jag tryckt på "publicera" här på bloggen. En überhäftig liten sak, som tydligen var årets nyhet 2013.

      Så särskilt välorganiserat har jag sannerligen inte i min trädgård, det ska du veta! Någon ambitiös och grundligt utarbetad plan för det hela existerar nämligen inte, utan det mesta hamnar hos mig lite oplanerat och blir nedgrävt under samma förutsättning; lite hipp som happ, där det råkar finnas ett "hål". Så det adjektiv jag själv skulle välja för att beskriva sakernas tillstånd är nog snarare "opretantiöst" :o)

      Mors dag hade vi här i Finland redan andra söndagen i maj, men jag kan alldeles bra "fira" den två gånger, eftersom jag ändå inte blir uppvaktad på något som helst vis.

      Radera
  2. Så lustigt/konstigt, att du visar en sådan viva! Precis en sån fick jag (i kruka) av min syster för en dryg månad sedan och den har jag just grävt ner i en rabatt här...
    Visst är det så, att rabatter har en förmåga att utvidga sig med åren, en trädgård blir ju aldrig färdig. Som tur är!
    Ha det gott, kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är den hur cool som helst, 'Blue Zebra'-vivan? Det ser nästan ut som om någon suttit och omsorgsfullt målat dit de blåa strecken med en reservoarpenna på vitt benporslin.

      Varje år blir det något nytt grävprojekt trots att jag året före sagt mig själv att det får räcka nu. Men så dyker det upp några nya plantor, som ju måste få plats någonstans, och så är cirkusen i full gång igen.

      Största problemet är att bli av med grästorvorna som grävs bort. Eftersom jag varken har dragkrok på bilen eller en släpvagn att koppla till en sådan, så blir det ett bekymmer att göra sig av med de högar som uppstår. Men nu har jag kommit på en ny lösning!

      Först skakar jag ur det mesta av jorden, sedan radar jag ut torvorna på tork någonstans vända uppochner. Efter någon vecka går det utmärkt att köra sönder dem med gräsklipparen och av flera kvadratmeter torvor blir det inte mer kvar än en hink med torrt, sönderklippt växtmaterial.

      Radera
  3. Hejsan

    Längesedan. Hoppas allt bra.

    Stackare, den där lilla kaninen.......hoppas allt gått bra med den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodu, det var ett tag sedan. Jag har varit urusel på att kommentera hos andra i flera veckor nu, så jag hoppas att allt är okej med er och Emma.

      Med kaninen gick det prima! Grannfrun meddelade senare under dagen att han återfunnits på en granngård 50 meter bort, dit han tydligen dragit på friarstråt :o)

      Radera
  4. Det var ju för väl att kanin kommit till rätta! Här kryllar det ju av "rabbisar" (små vilda kaniner)vid kusten, så ingen skulle reagera om det sprang en på vägen. Här - en halvmil inåt landet - så är det däremot fältharar som gäller. Såg en nyss när Santos och jag var ute på morgonprommisen. Ja, det var alltså Santos som såg den först, men som tur var så gick han i koppel.
    Vilken tjusig rabatt du har gjort. Har också haft - tog bort den förra året - en japansk gulbladig humle, men den började ta över hela altanen så en väninna fick den. Men...jag såg att det kommit upp några små skott efter den!'
    Älskar dock dina humlestörar och så växterna nedanför. där har du verkligen "tänkt till".....
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!