onsdag 4 juni 2014

Här var’e tillökning!

DET GÅR HETT till här vid ”Rucklet” just nu. I holkarna är det full rulle, igår drullade det två nyss flygga, duniga kråkungar omkring på moss- & gräsmattan och ”i spenaten” jobbas det för högtryck med att säkra arternas fortbestånd.


Grannen R gräver i sin träd­gård så det står härliga till. Kirskålen ska bort och som en positiv bieffekt spiller det över ädlare saker på mig. Redan tidigare i år fick jag en namnlös, rosa pion av honom och den har fått sällskap: en blå respektive en vit klematis, en vit, likaledes namnlös, doftande pionsort med en rotklump stor som ett barnahuvud och – det bästaste bästa av allt – en DILLPION!!

Den sistnämnda slokar dock betänkligt med huvudet, så vi får väl se hur det går med den flytten. Plantor av tremastarblomma har jag ock­så blivit lovad, så det blir mera grävning även för undertecknad.


Den blå klematisen (någon som vet namnet?) formligen forsar upp längs farstubron hemma hos R. Å... så vill jag ha det vid ”Rucklet” ock­så! Uppåt terrassen ska den klättra hos mig. Den vita – även denna utan namn – ska få samsas med rådhusvinet om det döda lärkträdet.


I pallkragarna växer det med önskvärd fart nu när det väl kommit igång. Och tänk, igår kunde jag skörda de första majrovorna! Skivade lövtunt och marinerade ungefär en halvtimme i saft och lite rasp från en halv citron, olivolja, salt, peppar och timjan blev de ett fräscht till­behör till laxbiten och nypotatisen.

Den vita ”klumpen” högst upp på tallriken är mitt livs första, egen­hän­digt tillagade, pocherade ägg. Perfekt blev det inte, men det funkade i alla fall :o)


PS. Imorgon tänker jag ha loppisen öppen igen. 18:00-20:00 är det som gäller.

Edit 05.06.2014:
Den blå klematisen skulle möjligtvis kunna vara en svensk atra­ge­ne­sort från 1950-talet som heter 'Cyanea'. På bilden jag hittade HÄR är det i alla fall väldigt likt.


4 kommentarer:

  1. Din "fådda" klematis ser exakt ut som min jag tog med mig från Stockholm vid flytten. Den är dock inte längre blå/vit utan har fått en massa helt vita blommor också. Jag satt den vid ingången vid en liten piedestal, helt fel - jag får klippa den nästan varje dag för den växer enormt. Jag har i alla år trott att det var en `Mrs. T. Lundell´ eller en `Södertälje´, men läser nu att dom ska vara rosaviolett resp. rödviolett? Så jag har alltså också en klematis jag inte vet vad den heter.....
    KRAM
    Susie
    PS. Du har helt rätt, det skulle vara snyggt med nått hängande, men krukan är för liten för två växter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jahadu, det är således kanske en full fart-växare jag fått? Vilken tur att jag planterade den vid terrassen då, för där finns det gott om Lebensraum :o)

      Radera
  2. Vilken lycka att ha en granne, som gräver upp - och ger bort - så fina blommor!
    Klematisen (om det är den man ser blomma så enormt?) ser för mig ut som en alpclematis, men jag är inte alls säker...
    Ha det gott, kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, visst har jag all anledning att vara både glad och tacksam! Om jag hade knatat till plantskolan för att shoppa på mig samma sorter och i samma format, ja, då hade jag nog fått avstå t.o.m. från havregrynsgröten den här sommaren ;o)

      Den blå klematisen är just den som kråmar sig på bilden, som är tagen vid grannens entrétrappa. Jag är också inne på att det förmodligen är en alpklematis. Men vilken ..? Det skulle kunna vara den här, 'Blue Tapers': http://www.rangedala-plantskola.se/vaxter/clematis-blue-tapers.html.

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!