fredag 5 mars 2010

Värdelöst vetande om mig

EMEDAN DET IDAG fortfarande är rena, rama inspirations-Sahara hos mig tänk­te jag passa på att berätta lite mer om mig själv istället; bli lite mer personlig, om man så säger.

  1. jag är ingen ”äkta” ålänning utan har finsk mor/­svensk far, föddes uppe i Öster­bot­ten i Finland och flyttades ner vid tre års ålder; lite typ ”båtflykting”, alltså *undrar fortfarande varför*
  2. all min nu levande släkt bor på det finska fastlandet och är finsk­språkig (utom min bror, som sedan länge är bosatt i USA, och dottern A, som bor halva sin tid hos mig) *vinkar åt släk­ten*
  3. mitt eget modersmål är svenska (japp, här snackar vi seriösa kommunikationsproblem med släkten!) *tränar på att säga sit­ruunamehua med korrekt uttal*
  4. jag har varit förlovad två gånger men aldrig ”blivit gift” *göd­sel­vattnar Hoppet*
  5. jag blev egenföretagare 1989, då jag och min dåvarande kom­pan­jon startade reklambyrå *förfasas över att det gått tjugo år*
  6. jag har haft tre hundar; Scotty (skotsk terrier, envis som syn­den, blev nästan 11), Selma (golden retriever, min ”bäs­tis” i nästan 13 år) och Ruffa (spinone italiano, som vid ett års ålder omplacerades hos oss för drygt ett år) *drömmer om en ny fyrfoting*
  7. min morfar var 18 år äldre än mormor, pappa 17 år äldre än mamma och A:s pappa 16 år äldre än jag; det går m.a.o. nedåt *ber en bön att A fått bättre vett*
  8. före A vägde jag 52 kg, det gör jag även idag *skramlar lite med revbenen*
  9. jag har aldrig, och kommer aldrig, att färga håret *kastar à la Miss Piggy med den halv­meter­långa rått­pälsen*
  10. jag blev med glasögon när jag var 12 *kisar närsynt*
Sisådärja, nu vet ni lite mer om Stjärnkraft. Att bloggen heter så be­ror på de pappersstjärnor jag tillverkar och i första hand säljer on-line till USA via min shop på amerikanska hantverksportalen Etsy. Namnet har inget med new age att skaffa, om nu någon fått för sig det :o)

11 kommentarer:

  1. Kul med lite information om Stjärnkraft :)
    Själv blev jag med glasögon som 25-åring och jag tonar håret, brunt (fåfäng(?) japp) :)

    SvaraRadera
  2. Jo, jo, somliga har haft det förspänt (tänker på glasögonbiten). Anledningen till att jag avstår från att måla håret är helt och hållet ekonomisk. Av samma orsak toppklipper jag mig också bara en gång/år. Kort sagt: min snålhet bedrar både visheten och fåfängan. Inte f*n undra på att en aldrig "blitt gift" ;o)

    SvaraRadera
  3. Det var kul att få höra lite om dig.Man har sina funderingar om personerna bakon bloggtexterna.
    Sedan är det bra att inte lämna ut sig totalt

    SvaraRadera
  4. Vilken söt barnbild! Ja det där med glasögon är väl ett kapitel för sig, numera ser jag knappt att läsa utan dom men efersom jag klarat mig utan under nästan hela mitt liv så får jag väl sota för det nu ;)
    Håret då, jo jag tonar mitt någon gång ibland när jag tycker att jag blir alltför tråkig. Visst, fåfäng är väl rätta ordet.

    SvaraRadera
  5. Monkan:
    Det var faktiskt knepigare än jag tänkt mig, det där med att berätta om mig själv utan att berätta för mycket. Hoppas det blev någorlunda lagom ...

    Annamon:
    Ack ja, som treåring var jag rätt söt, men det är flydda tider, om jag så säger.

    Om hår: Nödgas väl erkänna att jag under en period i mitt liv (i tjugoåren) sköljde mitt då ännu mörkblonda hår med kamomillavkok efter varje tvätt. Men det räknas väl inte som regelrätt målning..? *flinar* Hur som helst, så förlorade jag det mesta av min fåfänga någonstans under resans gång och trivs numera bäst i jeans, tröja, joggingskor och med det gråstrimmiga i hästsvans.

    [Är faktiskt lite avundsjuk på alla andra som orkar och hinner bry sig om sitt utseende.]

    SvaraRadera
  6. Det vore bra med en översättning för oss icke-finskspråkiga. Citruna-någonting kan kanske vara något med citron??
    Glasögonen dök upp i ansiktet på mig vid 8 års ålder. Numera behövs det dessutom ett par läsglasögon, annars är armarna för korta. Annacarin

    SvaraRadera
  7. *ha-ha* Du är på rätt spår, Annacarin! Sitruunamehua betyder citronsaft, men betoningen ska sitta på [sit] och [me] plus att u i finskan uttalas som o. Kul va?

    Ibland är mina armar för korta, ibland för långa och därför kör jag med progressiva glas. Gick omkring som den värsta A-lagare och vinglade de första två-tre veckorna, men numera går det rätt bra.

    SvaraRadera
  8. Jag hade faktiskt ingen aning om att du var född i plattlandet. Trodde du var född på Åland faktiskt.

    Scotty minns jag bra! Han var en av de tuffaste hundarna jag kände som liten. =)

    SvaraRadera
  9. Där ser man! Bara för att man känt varandra sedan Krimkriget betyder det inte per automatik att man känner till allt ;o)

    Scotty levde på många sätt upp till rasbeskrivningen med råge: kaxig, envis och självsvåldig. Men utseendemässigt var han inte särskilt representativ, eftersom han merparten av sitt liv var 100% otrimmad. Ibland var det knepigt att lista ut i vilken ända kopplet skulle fästas ...

    SvaraRadera
  10. Kul att hitta det här gamla blogginlägget och få lite bakgrundshistoria. Av någon anledning har jag trott att du utvandrat från Sverige och hamnat på Åland som av en händelse, eller genom kärleken kanske.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nädu, här var'e en tvättäkta blandras med en vagga som gungades i plattaste Österbotten! :o)

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!