söndag 22 augusti 2010

Har ni sett herr K. Antarell..?

FREJDIGT GAV VI oss till skogs igår, väninnan S och jag, i den from­ma förhoppningen om att finna mängder av skogens gula guld efter de senaste veckornas relativt myckna regn. För dagen utrustad med tekniskt hjälpmedel i form av min handledskompass stövlade jag åstad, och väninnan – begåvad med medfödd GPS – älgade iväg åt sitt håll.


Dessvärre fick vi finna oss i att komma hem i princip lika tomhänta som när vi for. Ja, om vi bortser från att jag bärgade en pantburk mitt i storskogen och väninnan å sin sida snubblade över två tomma öl­flaskor. I sedvanlig ordning klev vi även på en nyanlagd privat sop­tipp mitt ute i bushen.


Min välutvecklade kriminaltekniska begåvning säger mig att någon haft kräftskiva och inte varit i form för städning dagen efter. Fy, så jag blir trött på mina medmänniskor ... Jag begriper inte att man orkar släpa sina sopor till skogen istället för att slänga dem där de hör hem­ma. Och varför – varför i jösse namn? – måste man slå sönder glas­flas­korna när man dumpar dem???

Nåväl, någon svamp hittade vi alltså inte, varken kantareller eller nå­gonting annat. Torrt som fnöske är det i markerna, så mycelierna har förmodligen flyttat några våningar längre ner och det lär dröja innan några fruktkroppar ploppar opp ovan jord. Dessutom visade sig blå­bären vara färdigt torkade på risen och lingonen ännu omogna. Jak­ten på föda var med andra ord inte direkt lyckad.

Istället samlade jag ihop lite mossor och lummer för att fräscha upp mitt vägghängda hjärta från jultiden (!), som börjat se till och med mer avdankat ut än jag.



Knastertorrt och en smula dassig färg, om vi så säger.


Precis som senast hade jag missbedömt materialbehovet, så det blev till att skarva lite med vad som fanns i trädgården. Vackert blev re­sul­tatet därmed inte, men garanterat sällsynt och med duktig babords slagsida. Därför får det nu hänga på ytterdörren och skämmas istället för att frottera sig i de finare salongerna.


Och idag har jag helt enligt mina rutiner avstått från att helga vilo­dagen utan istället satt igång med att iordningställa en ny rabatt. Hit till ”Rucklet” kommer det just nu frön och plantor både härifrån och därifrån i såna mängder att det inte längre finns Lebensraum här på gården för inflyttarna.

Men nu har det blivit kväller och jag – eller snarare min baksida – tyar inte mer, så bild på dagens prestation kommer möjligtvis imorgon istället.
***

Och så har vi minsann fått en ny adept i klassen:
Välkommen, Motvalls gubbe!

7 kommentarer:

  1. Det verkar som om du och jag får vara utan svamp i år. Trist med folk som inte kan hålla efter sin "skit".
    Idag har det inte hänt ett dugg mer än de vanliga husbestyren, det har regnat i flera omgångar.
    Har samlat in plantor som skulle skickas idag, men tömningen av lådan skedde 13.00 mot förut 16.00 så vi får vänta tills imorgon.
    Just nu visar solen sig, ska passa på att ta kvällskaffet på altanen.
    Vi hörs

    SvaraRadera
  2. Ja vet du, det var för bedrööövligt tomt på svamp - och då provade vi t.o.m. med två helt skilda skogar.

    Det har varit så pass fullt upp med grävning här idag att jag inte hunnit med att läsa din blogg ännu. Antingen blir det seeent ikväll eller inte förrän imorgon.

    Nu ska jag rusa och tömma tvättmaskinen som piper: "Färdig!" så det tjuter öronen på mig ... Au revoir, madame!

    SvaraRadera
  3. Ja, usch, vad man blir arg när man ser dumpat skräp i naturen! Det har jag åtminstone lärt mina barn, att ALDRIG slänga skräp ute. Och dom har lärt sina barn... Vad mer kan man göra...
    Trist att ni inte hittade någon svamp, men den lär väl komma vad det lider, bara det blir litet regn!
    Här har vi inga kantareller, men väl andra svampar. Och det har regnat idag, så kanske på tisdag eller onsdag...
    Ha det bra, kram, Monica

    SvaraRadera
  4. Mycket mer kan man ju inte göra än att försöka överföra goda vanor till sina efterkommande. Men det är helt klart att alla inte tänker likadant :o(

    Jag lägger nog svampplockningen på hyllan i åtminstone en vecka till. Sen kanske ... med lite tur och om det fortsätter att komma skvättar vatten ovanifrån då och då.

    SvaraRadera
  5. Dåligt med svamp här också (utom champisarna i gräsmattan) Mitt hopp står till trattkantarellerna om någon månad. Apropå skit! Något som jag aldrig lär mig att förstå är folk som snällt tar upp hundbajset i medhavd påse och sedan slänger påsen i naturen !!!? Fattar inte hur de tänker. Kräftskivan blev så perfekt men ev partybilder hade nog betraktats som trista av barnbarn och andra så lika bra att batteriet lade av.

    Kerstin

    SvaraRadera
  6. Undrar om dom gör så hemma innanför sina egna väggar också??
    Slänger skräp alltså.
    För min del gäller samma "regler" ute som inne.
    Borde ju vara en självklarhet kan man tycka!?

    Och svamp gillar jag inte, så jag har inte ens letat....
    möjligtvis en flugsvamp som kan vara snygg på bild då...Haha!

    Kram, J:son

    SvaraRadera
  7. Kerstin:
    Preciiis samma sak har jag stått och funderat över många gånger under mina promenader! Alltså, what's the point med att paketera sk-ten i en påse för att sedan droppa den någon annanstans än i därför avsedda insamlingskärl? Det finns förmodligen väldigt många som stod lååångt bak i kön när det delades ut hjärnor ;o)

    J:son:
    Har man sett ett eller ett par avsnitt av "Rent hus" på TV4 är det bara att inse att ja, vissa gör så hemma också.

    När det kommer till svamp är det faktiskt bara ett fåtal vildväxande sorter jag tycker är goda: gul kantarell, champinjon, stolt fjällskivling och smörsopp. Och bland dessa är fjällskivlingen, som smakar lite nötaktigt, min klara favorit. Men riskor och kremlor plockar jag överhuvudtaget inte. Inte murklor heller, fast de anses vara en sån delikatess. Att hålla på och förvälla giftiga svampar för att kunna äta dem är liksom inte min grej.

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!