fredag 21 januari 2011
Finns det liv finns det hopp
UNDER MIN RESA till Madeira i november plockade jag bland annat med mig några toppskott av en orangegul hibiskus. Gröna och frodiga var de, med stora blad, men så såg de inte ut någon vecka efter hemkomsten och många timmars resa i det nedkylda fraktutrymmet ombord på flyget. Det gör de fortfarande inte:
Men titta, det spirar liv både ovan och under vattenytan! Minimala bladanlag visar sig och det börjar bildas sugrötter! Så Monkan, det blir kanske ett skott åt dig med tiden ändå, fast jag misströstat :o)
Men titta, det spirar liv både ovan och under vattenytan! Minimala bladanlag visar sig och det börjar bildas sugrötter! Så Monkan, det blir kanske ett skott åt dig med tiden ändå, fast jag misströstat :o)
Sparat i följande arkivlådor:
Inomhusblommor,
Trädgård 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh, så roligt! Det är tusen gånger bättre än en "köpeblomma"!
SvaraRaderaGrattis!
Kram, Monica
Precis! Och lyckas man bara med överlevnaden blir det oftast mycket härdigare krukväxter på det här sättet. Jag har andra hibiskusar, djupröda, som är måånga år gamla vid det här laget. Deras mormor är en ännu äldre, uppstammad hibbe, som även den är driven från skott. Kul!
SvaraRaderaMen vad kul, växter är mer tåliga än vi tror.
SvaraRaderaJag har varit ute och klippt Forystiha kvistar, skall se om de blommar, det kanske var lite tidigt, men jag kunde inte låta bli.
Samtidigt tittade jag på mina nysatta buskar och då upptäckte jag att det blir några blommor på den vackra Kejsarolvonet så småningom.
I dag blir det soppkok, perfekt, det är så där kylslaget ute, så då passar det att äta efter promenaden, som jag nu är så noga med att inte missa. Knäppt, Ja jag vet :)
Ha det bäst som du brukar säga ha, ha.
Forsythia, vilken bra idé! Det måste jag också göra :o)
SvaraRaderaEn promenad ska det bli här också, men kanske först på kvällskvisten när jag får sällskap av lilla A.
Lutar åt soppa här också, och brödbak är på gång, så då blir det färskbakt till den. Helt okej som fredagsmiddag.
Där ser man, man ska inte ge sig i första taget. Vi kanske får följa utvecklingen på din blogg framöver?
SvaraRaderaHär kan man inte plocka in något från trädgården, men man kan beundra frostblommorna på garagefönstret.
Jomenvisst! Lyckas jag hålla liv i pinnarna blir det garanterat mer bloggat om dem framöver.
SvaraRaderaFrostblommor är inte det sämsta; vansinnigt vackra om man kryper med näsan tätt intill och studerar dem på nära håll.
Man blir så imponerad när man kommer till Madeira och ser alla sina små krukväxtkämpar i jätteformat.Håller tummarna för att hibiscusen fortsätter att växa på sig.Trevlig lördag!
SvaraRaderaKerstin