torsdag 20 januari 2011
Än så är det långt till vår
NU HAR JAG fått nog av vintern, vet ni vad! Det börjar gå mig på nerverna att dag ut och dag in vara förvisad till inomhussysslor, och ljuset återvänder så oändligt långsamt att jag blir prillig. En del dagar har jag rentav välkomnat den fallande snön, för då har snöskuffandet åtminstone gett mig en orsak till utomhusvistelse. Men nu räcker det. Ingen mer snö, tack!
Ännu skriver vi bara den 20 januari, så det är dessutom för tidigt att så och börja förgro sådant som ska ut i trädgård och växthus. Jag får nöja mig med att fingra på fröpåsarna och dagdrömma om den kommande odlingssäsongen. Och sen är jag jättenyfiken på hur de lökväxter jag grävde ner under hösten kommer att ta sig ut. Blev placeringarna rätt eller blir jag tvungen att möblera om till hösten..?
Men, som sagt, för stunden är det bara drömmar som gäller – och hantverk. Igår blev det ett par sockor till åt lilla A. Skaften är stickade av ett läckert ylleblandgarn (75 % ull, 25 % polyamid), som är infärgat så att det automatiskt uppstår ränder när man stickar. Nalle Marjaretki, färg Mustikka (blåbär), heter det och är från finska Novita.
Ännu skriver vi bara den 20 januari, så det är dessutom för tidigt att så och börja förgro sådant som ska ut i trädgård och växthus. Jag får nöja mig med att fingra på fröpåsarna och dagdrömma om den kommande odlingssäsongen. Och sen är jag jättenyfiken på hur de lökväxter jag grävde ner under hösten kommer att ta sig ut. Blev placeringarna rätt eller blir jag tvungen att möblera om till hösten..?
Men, som sagt, för stunden är det bara drömmar som gäller – och hantverk. Igår blev det ett par sockor till åt lilla A. Skaften är stickade av ett läckert ylleblandgarn (75 % ull, 25 % polyamid), som är infärgat så att det automatiskt uppstår ränder när man stickar. Nalle Marjaretki, färg Mustikka (blåbär), heter det och är från finska Novita.
Sparat i följande arkivlådor:
Ditten och datten,
Stickat,
Tillverkat
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
De blev snygga med den färgkombinationen.
SvaraRaderaRiktigt harmoniska i jämförelse med de förra ;o)
SvaraRaderaJag gillar så de där färdigt randade garnen. Har stickat massor av yllesockor i vinter av dem. Fast nu är det restgarnen det blir sockor av. :P
SvaraRaderaJo, visst är de läckra! Jag stod länge, länge och fingrade på ett nystan Nalle Marjaretki Lakka, men besinnade mig i sista stund. Det finns garn hemma till många sockor, så jag behöver sannerligen inte lägga pengar på nytt. Men suugen var jag ...
SvaraRaderaVilken vacker blå färg! Och så fiffigt med randningen!
SvaraRaderaJa, visst blir man frestad av alla nya garner!
Apropå förra kommentarerna: Överflödig är du i alla fall INTE!
Fråga lilla A! Eller någon av dina vänner. Eller mig...
Ha en bra dag, kramar, Monica
Visst serru, en jäkla bra uppfinning, detta med ikatfärgat garn! Fast jag har inte testat hur det blir om man stickar något annat än sockor. Det kan nog bli lite hysteriskt, för intervallen med de olika färgerna är inte särskilt långa.
SvaraRaderaNåjo, nog är jag rätt överflödig vid det här laget - i samhällets mening. I och med lilla A har jag ju sedan länge dragit mitt ynkliga nativitetsstrå till den finska statsstacken och mer avkomma blir det inte. Tagen ur rotation pga "utbrändhet" anses man ju inte vara en direkt närande del av samhällsmaskineriet, men det är ju trevligt om DU tycker att jag fortfarande har något att bidra med :o) Tackkram för detta!
Jätteläckra sockor!!
SvaraRaderaOch vårlängtan är STOR i huset i skogen också...
Även om det inte planeras några vidare odlingar här.. Snarare nytt boende, egentligen..
Hittar jag något bra kanske till och med jag kan bli trädgårdsentusiast ;).
Undrens tid osv...
Jadu, den på våra breddgrader som inte väntar otåligt på våren vid det här laget är nog inte vid sina sinnens riktigt fulla ;o)
SvaraRaderaMan behöver ju inte odla som en besatt, vet du! Du hade ju t.ex. jättefina sommarplanteringar vid trappan ifjol, om jag inte minns alldeles fel. Redan det är ju något att längta efter, eller hur?
Hej Nina, jag längtar också att sätta fingrarna i plantjorden. Snart kan man iallafall fixa sina pelargoner. I mitten av feruari gör jag det och det är inte så långt dit.
SvaraRaderaSkall även så pelagoner i år, jag har gjort det förr det är kul.
Snygga sockor,jag gillar färgkombinationen.
Ska gå och fixa lite fika nu
Du, ingen är överflödig, vi drar vårt strå till stacken alla var och en på sitt vis. Du behövs lika mycket som alla andra.
Kramar Monkan
Hm, jag tycker mig minnas att även jag har gjort ett försök att driva pelargoner från frö, men det var måånga år sedan. De grodde nog riktigt bra, men några frodiga plantor fick jag inte till av sådden :o/
SvaraRaderaVad det andra beträffar så har nog finska staten, i denna verksamma pensionsförsäkringsbolag och du lite olika åsikter ;o) Men tack för tanken och kram tillbaka :o)
Vad är det för prat om att du skulle var överflödig, hur kom det upp till diskussion? Och vad ska då en sån gamling som jag säga, som bara är tärande nu för tiden. Nog har du med all din energi många strån kvar att dra till stacken. Sen kommer det en tid när nästa generation kräver sitt.
SvaraRaderaEn daglig promenadrunda, även denna årstid, är inte helt fel även om det är kallt och dåligt väder. På något vis så vädrar man tankarna, inte bara kroppen, vid dessa tillfällen. Och man vet aldrig vem man möter eller vilka andra överraskningar som väntar.
Underbar blå färg du har på de där sockorna, dom kommer lila A att gilla helt säkert!
Tack för överraskningen jag fick i dag och tack för att du finns och kan glädja oss bloggbesökare med dina fina alster, för att inte tala om noveller och romaner!
Äh, det är inte så allvarligt som det låter; har väl rullat iväg av egen kraft egentligen. Det började med att Monica i samband med föregående inlägg, det med yoghurtkakan, tyckte att jag borde tota ihop en kokbok. Tja, och sen rullade det visst bara på. Fast ibland känner jag mig rätt överflödig, det sticker jag inte under stol med.
SvaraRaderaTrevligt om överraskningen blev en överraskning och ännu trevligare om du uppskattar den! Önskar dock att jag hade råd och möjlighet att återgälda din arbetsinsats med Solveig på ett bättre sätt, men du får väl se det som att det är tanken som räknas.