söndag 23 januari 2011

Sol ute, sol inne!

TÄNK, VAD LITE solsken kan göra stor skillnad här i vår mörka nord. Igår var det igen en sån där sällsynt men enastående vinterdag; ba­ra någon minusgrad och ont i ögonen-blå himmel. Tänka sig, solen värm­de så pass att det rentav började takdroppa på ”Rucklets” syd­ga­vel!

Lilla A och jag var inte sena att ta tillfället i akt, och traskade iväg på en rejäl promenad. Jippi, soolskeen!


Fast ännu står den inte särskilt högt trots att det är mitt på dagen. Längden på skuggorna skvallrar om hur det ligger till med den saken. Men vad gör det? Modershjärtat klappar ändå varmt och stort när en nybliven fjortonåring villigt håller gammelmamman i handen när man är ute och går. Så länge inga jämnåriga är i faggorna, vill säga ;o)

4 kommentarer:

  1. Ja, visst är det härligt när solen tittar fram för en gångs skull!
    Förtjusande bild på dig och dottern!
    Kramar, Monica

    SvaraRadera
  2. Visst är det härligt när barnen blir stora men jag saknar de stora brevid mej i sängen en slö söndagmorgon. Nu får man vara nöjd om 17-årige sonen kramar om mamma i smyg ibland! ;)

    SvaraRadera
  3. Haha! Men du med din barnaskara har ju ändå sett till att få krambehovet tillfredsställt i måånga år. Och Inkopinko är ju bara en liten skrutta ännu, så där har du många uttag att göra innan kontot är länsat ;o)

    SvaraRadera
  4. Javisst! Och sen så har jag ju Micke också som jag får krama på förhoppningsvis resten av livet!

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!