Det gäller att rida på vågen!

EFTER ETT FLERTAL år med avhållsamhet från allt vad stickning he­ter har jag åter fått blodad tand. Då gäller det att rida på vågen och i förs­ta hand göra slut på garn som legat nedstoppat i lådor och in­vän­tat bättre tider.

Först blev det ett antal sockor, följda av ett par vantar och så fick jag hjärnsläpp och köpte ett nytt nystan garn ... Nu råkade det sig inte bättre att det tog slut igår kväll långt efter garnbutikens stäng­nings­tid och utan att projektet är färdigt. Det är ogörligt för mig att sitta o­verk­sam med armarna i kors ens framför tv:n, så därför gläntade jag på locket till ännu en undanstuvad förvaringslåda. Och ser man på, hit­ta­de jag inte en hel drös med tvåtrådigt helyllegarn!


Det resulterade i att jag har satt igång med att testa ett för mig nytt sätt att sticka rutor, som sammanfogas förslagsvis till en filt av öns­kat format. Jag har sett tekniken på flera bloggar runtom i världen, fram­för allt i USA, och oh:at och ah:at över hur fint det blir.


Mitred squares kallas det på utrikiska, vilket närmast kan översättas till geringsstickade rutor. Var och en som någon gång varit med om att spi­ka golv- eller taklister torde veta att begreppet ”gering” betyder att snedsåga. Följaktligen går den här tekniken ut på att snedsticka.

Och kolla här, asså! Forsythiakvistarna jag tog in för mindre än en och en halv vecka sedan blommar redan för fullt:


Om den snabba blomningen har helt naturliga orsaker eller om den på­skyndats av det specialpreparerade vattnet som kvistarna står i låter jag vara osagt.