onsdag 20 april 2011

”Oh my god, oh my god! ...

IT’S A WONDERFUL surprise! I’m in love, I’m in love ...” Ja, om jag kunde sjunga skulle jag idag ha lust att brista ut i en duett med spat­tige The Moniker. Jag har nämligen träffat världens mest underbare, uppmärksamme och charmige endokrinolog! Snygg är han också, om än alldeles för ung (40 kanske?) för mig och garanterat sjuhund­ra­pro­centigt gift. Såna män går inte lösa, de gör de bara inte.

Baksidan med dagens dejt är att jag måste till labbet imorgon igen för en hel radda fasteblodprov. Men det må det vara värt, bara det verk­ligen blir någon rätsida på vad det är som felas mig.

Vädret idag är inte vad det var igår, då jag var ute på gården från ti­dig morgon till sen kväll. Det blåser en kall vind och jag väljer därför att ha en vilodag från trädgårdandet. Ryggen tackar och bockar.

Nu står det förresten inte bara en rishög på gården (Röda Faran, mitt kära bilskrälle). Jädrar i min lilla låda vad det blir högar när gamla äp­pelträd har friserats färdigt! Var ska jag göra av alltsammans..? Det är ett elände när man inte får elda inne i stan :o/


Efter en trög start i den sega kylan börjar det äntligen hända saker med växtligheten här runt ”Rucklet”. Bland annat har snödroppar, scil­la och krokus med ens slagit ut i full blom:


Bland ännu inte bortkrattade fjolårslöv i en rabatt tittar daggkåpan upp. Den flyttade jag helt glatt från gräsmattan ifjol, för jag tycker de är så söta. Kolla vad häftigt det outvecklade bladet ser ut:


Som slutkläm på dagens inlägg vill jag passa på att utbringa ett fyr­faldigt leve för Monkan, som har födelsedag idag.

Hon leve! Hipp, hipp ... hurra, hurra, hurra, HURRAA!!!

6 kommentarer:

  1. Alltid trevligt när doktorn, förutom att kunna det han ska, dessutom är trevlig och ser bra ut...
    Så fint det blommar hos dig nu! Snödroppar, vintergäck och krokus är utblommade här nu.
    Har ni inte valborgsbål på Åland, där du kunde bidra med "litet" kvistar?
    Så roligt daggkåpsbladet ser ut! Mina är för utslagna nu, får försöka komma ihåg och kolla nästa år!
    Lycka till med provtagningen i morgon!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Åldern är det väl inget fel på,det är väl i tiden att mannen kan vara yngre.Hoppas att du får svar på vad dina krämpor beror på.Glad Påsk på er.

    SvaraRadera
  3. Tänk vilken fröjd och lycka att få ett så positivt minne av läkarbesök. Och ålder? Det är ju i bland bara en siffra. Inte alltid adekvat enligt mitt förmenande.

    SvaraRadera
  4. Ser fram emot ett besök på blomsterängen!

    SvaraRadera
  5. Som flera har påpekat, åldern har nog inte så stor betydelse. Däremot är og chansen liten att han är ledig för nya dambekanta. Men man vet ju aldrig.

    Många växter är fantastiskt vackra när dom står i knopp, bara man tittar tillräckligt nära. I dag har jag tittat på min rabarber som kommer med stora färggranna knoppar. Rabarbern är en fantastisk perenn!

    Jag är med i hyllnigskören till Monkan, HURRA!

    SvaraRadera
  6. Monica:
    Jodu, det var nog ett av de bästa läkarbesök jag någonsin varit med om under mina femtio år. Hela 45 minuter fick jag i lugn och ro på mig för att prata och diskutera (och vila ögonen på godbiten, icke att förglömma).

    Visst eldas det valborgseldar även här. Svårigheten för mig är att få riset borttransporterat, eftersom jag varken har dragkrok eller släpvagn. Det lutar starkt åt en traditionell smygeldning på gården, för lite civil olydnad har ingen dött av ;o)

    Stickmamman:
    Nä, åldern är väl egentligen ingen hake. Då är det värre med det äkta ståndet ;o) Jag fick en känsla av att han inte kommer att "släppa" mig förrän han klurat ut var grundbulten sitter. Så här i börja av utredningen ville han inte säga så mycket, men antydde en möjlighet till en form av celiaki.

    Ingabritt:
    Ja, jösses, det var nästan som att ha skrapat fram en vinst på Triss :oD Honom träffar jag gärna fler gånger - och då framför allt som läkare.

    Gunilla:
    Hm *harkel* ... nja ... någon direkt blomsterÄNG är det väl inte riktigt. Snarare ett litet område av mossmattan där blomstren råkat koncentrera sig.

    Cici:
    Som sagt tror jag nog att sötnosen är grundligt ringmärkt sedan länge. Men det skadar ju inte att ha hittat en medicinman som både verkar kompetent OCH som är fager att beskåda :o)

    Håller helt med dig om rabarbern! Det är en av mina favoritväxter. Såå maffig om man är lycklig nog att ha en starkväxande planta.

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!