torsdag 29 september 2011

Trigeminusneuralgi

 

Kallas även suicide disease.
Jag förstår varför.
GMT +2:00 = 20:38
Sparat i följande arkivlådor: , ,

6 kommentarer:

  1. Monkan30 september 2011 kl. 00:06

    Hej Nina, Stackare. Vi slog upp din åkomma på nätet för vi hade aldrig förut hört talas om den.
    Det var en intressant läsning.
    Jag blev faktiskt lite orolig, hoppas du reder ut dit tillstånd.
    Jag sitter i Pärlan och skriver, vi är i de Halländska skogarna. Jättehärligt. Tyvärr har jag fått en jäkla förkylning, men det går ju över så småningom.
    Din Ruckelgurka verkar vara en riktig höjdare. När vi kommer hem om några dagar ska vi plocka ner Niclas päron i från hans koloni och lägga in, så jobb saknar man ej.
    Men vi kanske syns innan dess på nätet.
    Monkan

    SvaraRadera
  2. Ölandsvindar30 september 2011 kl. 09:08

    Oj då! Har du fått en diagnos nu. Jag måste också gå in och läsa mer om den. Men att neuralgier är smärtsamma och besvärliga vet jag.
    Kram på dig
    Kerstin

    SvaraRadera
  3. Gunilla Wahlsten Design30 september 2011 kl. 19:28

    Att vad sa du sa du...? Blir riktigt rädd av din bild. Ser ut som reklam för nån skräckfilm. Hoppas det inte är så illa som det verkar. Eller är det...? Kramis!

    SvaraRadera
  4. stickmamman30 september 2011 kl. 21:40

    Ojdå vad har nu hänt?

    SvaraRadera
  5. Anki30 september 2011 kl. 23:36

    Nämen vaff ... <<>> ...
    Kramen!

    SvaraRadera
  6. Cici1 oktober 2011 kl. 00:06

    Det där låter inte som något man önskar sin värsta fiende ens. Är det något som du har haft länge eller är det en ny "krämpa"? Hur uppstod det och vad finns det att göra åt det? Är det något du får dras med för evigt eller är det av övergående art?

    Vad ska man säga? Det brukar inte hjälpa att man ömkar någon, jag önskar dig bättring i stället, och det snarast.

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)