torsdag 6 oktober 2011
Sprittande färskt
IGÅR MORSE BEFANN jag mig iförd morgonrock och raggsockor mitt i flädersaftkoket när det oväntat knackade på dörren. Det var gamle ungdomskompisen J.
– Hej, vill du ha abborre?
– Klart som korvspad! svarade jag, när den första förvåningen lagt sig. Sen hoppade jag i fopporna och följde – morgonrocken och sockorna till trots – med ner till bilen. (Ingen fara, mina grannar är härdade.)
I bagageutrymmet fanns en stor plastlår full med nät. Nät fulla med abborre, och färskare än färska skulle jag vilja påstå, eftersom vissa av dem fortfarande övade sig på att andas ren luft.
Finns det någon som kan tacka nej till ett sånt här erbjudande? Inte jag i alla fall. Nästan 800 gram fina filéer fick jag ut av firrarna jag fick :o) Tack som tusan, J! Där räddade du vår middag, inte bara en dag utan två!
I Glaspalatset – gårdens växthus – mognar det faktiskt fortfarande. Tomatstänglarna, som jag skar av från plantorna häromveckan och som nu hänger upp och ner från snören, producerar några stycken varje dag. Och chilins frukter börjar skifta färg!
Det finns till och med lite sommarblommor kvar i pallkragslådorna på gården, eftersom vi tills vidare inte haft någon frostnatt. Det gäller att plocka in och njuta, för vilken natt som helst smäller det nog till nu.
Varsågoda! Ta nu och gotta er åt akvarellen jag målat bara för er, mina kära bloggvänner:
– Hej, vill du ha abborre?
– Klart som korvspad! svarade jag, när den första förvåningen lagt sig. Sen hoppade jag i fopporna och följde – morgonrocken och sockorna till trots – med ner till bilen. (Ingen fara, mina grannar är härdade.)
I bagageutrymmet fanns en stor plastlår full med nät. Nät fulla med abborre, och färskare än färska skulle jag vilja påstå, eftersom vissa av dem fortfarande övade sig på att andas ren luft.
Finns det någon som kan tacka nej till ett sånt här erbjudande? Inte jag i alla fall. Nästan 800 gram fina filéer fick jag ut av firrarna jag fick :o) Tack som tusan, J! Där räddade du vår middag, inte bara en dag utan två!
I Glaspalatset – gårdens växthus – mognar det faktiskt fortfarande. Tomatstänglarna, som jag skar av från plantorna häromveckan och som nu hänger upp och ner från snören, producerar några stycken varje dag. Och chilins frukter börjar skifta färg!
Det finns till och med lite sommarblommor kvar i pallkragslådorna på gården, eftersom vi tills vidare inte haft någon frostnatt. Det gäller att plocka in och njuta, för vilken natt som helst smäller det nog till nu.
Varsågoda! Ta nu och gotta er åt akvarellen jag målat bara för er, mina kära bloggvänner:
Sparat i följande arkivlådor:
Omtanke om andra,
Trädgård 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tack för blommorna Här är dom borta för den här sommaren.
SvaraRaderaSå duktig du är, som kan rensa abborre! Den lär ju ha massor av ben!
SvaraRaderaVilken bukett! Den ser verkligen ut som en akvarell!
Kram, Monica
Stickmamman:
SvaraRaderaNä, är det sant? Har ni alltså haft frostnätter redan..?
Monica:
Åja, man skulle nog inte vara mycket till åländska om man inte kunde ta vara på havets gåvor ;o) Skämt åsido, inte är det särskilt svårt att rensa och filea fisk. Det är nog bara en vanesak. Filear man en abborre på rätt sätt och avslutar med att "byxa", då finnes icke ett endaste ben kvar. Ett utmärkt sätt att få i ungar riktig fisk och inte bara fiskpinnar :o)
Photoshop har en del roliga filter. "Vattenfärg" är ett av dem :oD
Här vid havet har jag inte haft frost.
SvaraRaderaWov, nyfångad aborre som är så gott.
SvaraRaderaNu du har vi höst, det går inte att vistas ute idag då det både regnar och blåser. Riktigt Skåneväder.
Som om inte det räckte har jag fått ledsamt besked idag, så humör och ork är under all kritik.
Jag skriver ett meil under dagen.
Kram storasyrran
Stickmamman:
SvaraRaderaNå, det var ju skönt att höra att vintern inte kommit riktigt ännu :o)
Monkan:
Japp, brynta abborrfiléer eller rökt abborre är bland det godaste jag vet! Tyvärr serveras det inte så ofta i "Rucklet" i och med att butikspriserna på detsamma är hutlösa. Tur att man har goda, fiskande vänner, som ibland förbarmar sig över en ensam tant utan båt, nät och fiskevatten ;o)
Här är det också höst i kubik idag, men jag har i alla fall inte fått några ledsamma nyheter. Nu blev jag riktigt orolig över vad som hänt på din front och kramar håårt tillbaka!
Min salig far visade mig en gång ett fiffigt knep att ta till när man filéar abborre. Tyvärr har jag glömt hur man gjorde och pappisen gick bort redan 1982 :(
SvaraRaderaJag älskar att meta abborre, sitta på en solvarm klippa i kvällningen är underbart. Napp eller inte, det är själsmedicin att sitta där och titta på flötet.
Mete måste nog vara en av de mest meditativa aktiviteter man kan ägna sig åt, parallellt med trädgårdsarbete. Tänk, så bra det skulle vara om det gick att få recept på att vara bakom flötet!
SvaraRaderaMin egen filéteknik är säkert rätt klassisk, utan några särskilda finessser. Jag hade inte förmånen att få lära mig det från barnsben, för ingendera av mina föräldrar var fena (haha!) på såna saker. Så här gör jag:
- klipp/skär upp från analhålet till käkbenet
- ta ur inälvorna
- skär från stjärten mot huvudet på vardera sidan genom att låta kniven följa ryggraden
- skär bort "revbenen" från den tunnaste delen av filén (och "byxa" bort raden med korta ben från filéns tjockaste parti)
NU började det rinna i mungiporna! Färsk abborre, det är lyxmat det! Tänkte ha kyckling med nyinköpt indisk kryddblandning idag men får ta en tur ner till hamnen och kolla om någon av fiskebåtarna har haft någon fiskelycka.
SvaraRaderaKram
Kerstin
Fast kyckling à la Indien är inte dumt det heller! :oD
SvaraRadera