Parallellt med utställningen anordnas ett åländskt stickprojekt: det åländska lapptäcket. Så här skriver Nordens Institut på Åland:
”Den som vill kan bidra med en lapp. Lapparna lämnas in till NIPÅ senast 30.3. De ska mäta 15 x 15cm och vara stickade i yllegarn. Enfärgade eller mönsterstickade, precis som du känner för.
Lapparna sys ihop till ett lapptäcke som visas i NIPÅs skyltfönster 10.4-2.5. En vinnare av lapptäcket lottas sedan ut bland deltagarna. Kom ihåg att skriva namn och telefonnummer på en lapp som fästes på baksidan så att vi kan meddela vinnaren.”
I övrigt låter jag bilderna tala för sig själva.
Att beundra allt detta imponerande hantverk gav mig en välbehövlig energikick. Det blev både brödbak och tillagning av en rejäl laddning gryta på nötbog! Och nu ska jag fundera på om det kanske kan vara värt att fortsätta på mitt eget stickade lappverk, som legat i träda sedan den här tiden ifjol.
Vad fina saker sånt där skulle man vilja se i verkligheten.
SvaraRaderaDen utställningen hade jag gärna gått på om den legat litet närmre...
SvaraRaderaDu stickar väl en lapp till lapptäcket?
Helgkram, Monica
Oj så mycket snyggt och i färger som jag gillar! Jag har aldrig hört att man kan göra lapptäcken av stickat, men nu ser jag. Om den där utställningen kommer hit upp måste jag absolut gå och se den.
SvaraRaderaÅh vad härligt! Du kanske har sett resereportagen från Färöarna på God kväll på torsdagarna. Vilka speciella öar det är.
SvaraRaderaKram
Kerstin
Stickmamman:
SvaraRaderaHar du tur kommer kanske utställningen till någon plats nära dig :o) Gå då, för man blir mållös av att se detta hantverk. Det är gudi nog att SY lapptäcken - men att STICKA dem ...
Monica:
Passa absolut på om utställningen dyker upp i dina trakter! Och självfallet ska jag sticka en lapp till det åländska lapptäcket, skamligt vore det annars ;o)
Cici:
Säger som till de övriga: JAA, gå och se om du kan!!
Jag blir mållös av att beundra de stora täckena/filtarna/bonaderna (eller vad de nu ska kallas). Vilket oerhört tids- och tålamodskrävande arbete - och vilket överväldigande slutresultat. Kvinnokraft rules!
Kerstin:
Jo, jag har sett ett par av reportagen. Och så sitter jag den här vintern så gott som alla dagar iförd en eller annan handstickad tröja från Färöarna, som väninnan S lät mig få i och med att hon själv inte tål ylle mot kroppen.