söndag 19 februari 2012

I startgroparna

PÅ TISDAG SMÄLLER det. Då blir det fastlagsbullar – semlor, hetväg­gar eller vad ni nu vill kalla dem – så det står härliga till! Sedan igår kväll är jag redo, med tretton prima, hembakade bullar :o)

Mitt recept är egentligen för sexton, men jag ville ha lite större bullar i år, därav det märkliga antalet.


Och igår kunde jag inte hålla mig längre. Fram med sekatören och knips, knips så var mina Monkanpelargoner vårbeskurna. För säker­hets skull har jag sparat en knippe toppskott, för man vet ju aldrig ...


Ute regnar det. Snön, den lilla vi haft, bleknar bort fortare än man hin­ner säga slaskväder. Är det kanske äntligen början till slutet på denna på alla sätt och vis bedrövliga vinter..? Det har sedan länge pratats om att världen ska gå under 2012, och vid det här laget är det inte utan att jag lutar åt att det kanske stämmer. Ja, med tanke på hur mycket bedrövligheter som hunnit hända både i mitt och andras liv un­der den korta tid som gått sedan årsskiftet.

Separationer, sjukdomar och statlig skit; numera funderar jag inte på om det ska hända något, jag undrar bara när.

Men fastlagsbullar ska vi tamigfan hinna få i oss inte slutet är kom­met!

3 kommentarer:

  1. Själv är jag inte så överdrivet förtjust i fastlagsbullar (läste just i tidningen idag att svenskspråkiga Finland kallar dem fastlagsbullar precis som vi gör här nere i söder...) men på tisdag får det väl bli en i alla fall!
    Allt för traditionerna!
    Jag tror nog att världen klarar 2012 också!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Ser goda ut ,innan tisdag har jag tänkt att det ska bli av här också.
    Så att vi får en fastlagsbulle till kaffe.Å en hetvägg med varm mjölk till som det ska vara.

    SvaraRadera
  3. Monica:
    Visst är det lite lustigt att de heter fastlagsbullar här och såå långt bort som hos dig i södra Sverige, men har andra namn däremellan? Språket är en rolig krumelur :o)

    Vad som än händer med världen är det inte mycket man kan sätta emot; det är bara att sitta stadigt med rumpan på karusellhästen, hålla i stången och åka med. That's life.

    Stickmamman:
    Jag håller helt med dig: hetvägg ska det vara. Men allt som oftast är jag för lat för att börja joxa med tallrik och mjölk, så nog slinker de ner au naturel också ;o) Men mandelmassa ska det vara, inte sylt!

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!