tisdag 3 april 2012
Da Doo Ron Ron
DET HÄNDER STUNDOM att man investerar rätt. Jodå, till och med jag, för blinda hönor hittar faktiskt också ett korn ibland, och den begagnade Landola C-65:an torde vara den bästa satsning jag gjort på bra länge! Att själv kunna göra musik, oavsett kvalitet, är befrämjande för själen.
Lilla A blev jätteglad och för egen del tycker jag det är enormt roligt att plinka och plonka en stund varje dag. Sedan länge förlista kunskaper från mina egna tonår flyter upp till ytan som små lysbojar; allt är till min stora förvåning inte glömt och förlorat.
Men man kan heller inte förlora något man aldrig haft, vilket i mitt fall är t.ex. absolut gehör. Jodå, jag hör nog när det är falskt, men att stämma har alltid varit en gudsnådelig plåga. Det är då man tacksamt fiskar i floden med teknikens under. Glöm stämgaffeln! Idag har man en sån här:
Wow, liksom! På två röda har man stämt alla sex strängar – klockrent.
På tal om gitarrspel måste jag förresten tillstå att The Internet är ett fantastiskt verktyg. För 35 år sedan var det skitsvårt att få tag på ackordanalyser till låtar man ville spela. Idag erbjuder nätet en bottenlös brunn att ösa ur! Ett av dessa musikaliska vattenhål finns t.ex. HÄR.
Wow, liksom! En gång till :o)
Något mindre wow är min personliga version av Kents Utan dina andetag. Men jag jobbar på det!
Lilla A blev jätteglad och för egen del tycker jag det är enormt roligt att plinka och plonka en stund varje dag. Sedan länge förlista kunskaper från mina egna tonår flyter upp till ytan som små lysbojar; allt är till min stora förvåning inte glömt och förlorat.
Men man kan heller inte förlora något man aldrig haft, vilket i mitt fall är t.ex. absolut gehör. Jodå, jag hör nog när det är falskt, men att stämma har alltid varit en gudsnådelig plåga. Det är då man tacksamt fiskar i floden med teknikens under. Glöm stämgaffeln! Idag har man en sån här:
Wow, liksom! På två röda har man stämt alla sex strängar – klockrent.
På tal om gitarrspel måste jag förresten tillstå att The Internet är ett fantastiskt verktyg. För 35 år sedan var det skitsvårt att få tag på ackordanalyser till låtar man ville spela. Idag erbjuder nätet en bottenlös brunn att ösa ur! Ett av dessa musikaliska vattenhål finns t.ex. HÄR.
Wow, liksom! En gång till :o)
Något mindre wow är min personliga version av Kents Utan dina andetag. Men jag jobbar på det!
Sparat i följande arkivlådor:
Musik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nu kom du in på rena grekiskan för mig...
SvaraRaderaMen, så roligt det hade varit att kunna ta några ackord på en gitarr, jag gillar ju att sjunga!
Lycka till med övningarna!
Kram, Monica
Själv stämmer jag min gitarr med ett lika ostämt piano. :P
SvaraRaderaEller så använder jag youtube. Det funkar också! Men hur fungerar den där lilla apparaten? Har sett såna på bild förr men inte snajat vitsen med dem.
Pipi
En tjej som blir vackrare å vackrare.Kramar
SvaraRaderaMonica:
SvaraRaderaEh ... vilken del av det hela var "grekiskan"..?
Faktum är att de lättaste ackorden inte alls är svåra att lära sig, och med dem kommer man långt. Megahitlåtar, som t.ex. Bruce Springsteens "The River" eller Beatles' "Let It Be", klarar man galant på bara ett fåtal! Och ja, jag tycker det är himla kul att ha en gitarr i huset igen!! Sången överlåtar jag dock av humanitära skäl åt andra.
Pipi:
Den lilla manicken från KORG fungerar så här: när du slår på den och slår an en sträng känner den via en mikrofon av om svängningen är rätt. Är den inte det slår en digital visare över åt vänster eller höger och du får slacka på eller spänna strängen tills visaren står rakt upp. Apparaten talar till och med om vilken sträng det är med både nummer och ton, t.ex. 6E. Som jag sa förut: klockrent :o)
Stickmamman:
Tack du, det ska jag hälsa fröken!