Antalet knoppar är inte överväldigande, men de finns i år och är, i motsats till hos övriga rosor på gården, inte översållade av blodsugande, glupska bladlöss.
Sen kan jag också berätta att jag nu löst ut min nya osteoporosmedicin, Evista. Vid avhämtningen hos apoteket fick jag intressant nog följande kommentar av farmaceuten som betjänade mig: ”Det är bra att du byter bort bisfosfonatet. Visste du att halveringstiden på det preparatet är hur lång som helst?”
En lång halveringstid innebär att effekten av medicinen kvarstår huur länge som helst efter att man slutat ta den. Jamen, det var väl bra va, om man får svåra biverkningar av den?! Tur att jag inte hann peta i mig mer än tre tabletter ...
En annan skillnad mellan bisfosfonatet Alendronat Mylan och den nya medicinen, ett s.k. SERM-preparat (selektiv östrogenreceptormodulator), är priset. Kostnaden för tre månaders behov av Alendronat var knappt 11 euro före FPA-ersättningen på 42 %. För Evista var priset drygt 116 före samma procentuella kompensation.
Tror fan det att läkarna i första hand förskriver bisfosfonat! Med tanke på att en behandlingsperiod i allmänhet är på minimum 5 år finns det med bisfosfonat många pengar för staten att spara. Vore man lagd åt det konspirationsteoretiska hållet skulle man ju kunna misstänka att det föreligger förskrivningsdirektiv från högsta ort.
Det är alltid kul med överraskningar, 5 år är lång tid att vänta på blomning, jag hade nog inte klarat det :)
SvaraRaderaJag går också i "väntans tider", på vallmona, ja det blev tre stycken av dina fröer upptäckte jag, de har nu satt knoppar. Spännande.
Alla vildpelargonerna utom den trista björkpelargonen har knoppar. Jag bara önskar lite värme och sol så de kan utvecklas till blommor. Men det ser dystert ut när jag tittar ut genom fönstret.
Nu ska jag ner och sätta en deg, det var faktiskt längesedan.
Ha det bra
Kramen.
Ja, vet du, jag hade faktiskt så gott som givit upp hoppet om min 'Frühlingsduft'. Alla andra busk- och klätterrosor jag köpte och planterade samtidigt har blommat troget varje sommar, men icke den. Inte en knopp förrän nu. Tur var det, för den hade nog annars blivit ett offer för spaden i höst.
RaderaHos mig är det t.v. bara läkepelargonen som blommar av de jag fick av dig. Bollpelargonen ser ynklig ut, men verkar ta sig, och björkpelargonen är inte särskilt välvuxen den heller.
Jag ska inte baka jag, men väl ge mig iväg för att handla för det ekar tomt i kylen :o)
Håller tummarna för att ni ska få lite sommar till veckoslutet!
Låter underbart med "Vårdoft" och den ser ju ut att bli riktigt vacker!
SvaraRaderaSkönt att du kom tillrätta i medicindjungeln...
Kram, Monica
Det ska bli väldigt spännande att få se frühligen utslagen, för jag har ärligt talat glömt hur den ska se ut :o) Bild kommer garanterat här på bloggen så fort miraklet inträffar!
RaderaIbland tar det tid innan en växt har mognat och anpassat sig. Det har tagit ungefär lika lång tid för min björnbärsplanta att börja blomma. Jag flyttade den i fjol våras till en torrare och varmare plats och satte dessutom upp två stadiga plexiglasskivor i vinkel på den sidan som inte hade husväggen att värma sig mot. Såg just att det är fullta av blomknoppar nu. Om dom orkar och hinner bli till bär får jag se till hösten.
SvaraRaderaHar varit och kikat på vad gubbens medicin heter och det är Alendronat Sandoz där den verksamma substansen är natriumalendronattrihydrat (alendronsyra). Det säger mig inte så mycket ärligt talat, men han har aldrig klagat på illamående eller andra större olägenheter.
Hoppas att din nya medicin passar dig bättre än din förra.
Så sant som det är sagt, att vissa växter tar längre tid på sig än andra före de etablerat sig på sin nya växtplats! Pionerna är ju strålande exempel på den saken. Det är nog mer regel än undantag att man får vänta både två och tre år på att de går i blom.
RaderaJag knipsade ju åt mig några sticklingar av björnbär häromsistens, bland alla övriga jag norpade med mig hem. Men VAR jag ska plantera är en gåta. Månntro det slutar med att jag får bygga nånsorts spaljé åt plantorna..?
Gubben din äter exakt samma sk*t som jag hade, det är bara tillverkaren som är en annan (Sandoz). Har doktorn informerat honom om vikten av att hans tandläkare känner till att han äter bisfosfonat? En mycket omskriven negativ effekt är nämligen risken att man drabbas av käknekros i samband med tandextraktion eller -kirurgi när man ätit preparatet några år. Han bör också vara observant på om det händer något i munnen, som t.ex. att en tand/tänder plötsligt känns lösa. I så fall ska han o-m-e-d-e-l-b-a-r-t kontakta tandvården.
Sen måste jag också säga att jag tycker det är rätt märkligt att exakt samma medicin, med exakt samma styrka skrivs ut både åt en stor, stark karl och en yttepytte kvinna som jag, på lite drygt femtio kilo kroppsvikt. Effekten på mig och andra i samma viktklass måste ju vara mångfalt större än på en karl som kanske väger 80-100 kg! Det bryr man sig synbarligen inte om ett smack, vilket förvånar mig storligen. I andra sammanhang är det väldigt viktigt att dosera enligt vad patienten väger.
Men den där osteoporosmedicinen låter ju som rena giftet! Både min svägerska och min svärmor äter mediciner för sin benskörhet så jag ska absolut kolla upp med dom vad de äter för mediciner.
RaderaSkrev du inte annars om att viss osteoporosmedicin gör benen så hårda(?) att de nästan bryts lättare? Min svärmor har brutit sin handled igen nu och det oroar mej att det brast så lätt trots att hon ätit medicin nu i två år!
H. Pipi
Det är just bisfosfonatpreparaten som med tiden gör att benförbättringen "slår över", dvs benet blir för mineraliserat, vilket gör att det blir oelastiskt. Men det är knappast bekymret för din svärmor, för det här fenomenet uppstår först efter en avsevärt mycket längre tid än två år. Låt mig gissa att hon helt enkelt haft maximal otur som fått en fraktur i handleden igen. Är man benskör så är man :o/
RaderaJag glömde! Här är en länk till en sida med en hel del intressant information om bisfosfonat: http://www.drmcdougall.com/misc/2008nl/apr/osteo.htm
Radera