lördag 13 april 2013

Den ”magiske” Möbius

ETT OBJEKT SOM ser tredimensionellt ut men som de facto har en­dast två dimensioner: en kant och en sida. Det låter inte klokt, va? Och lite svårt att begripa.

Men ta en remsa papper. För ihop det till en ring, men vrid den ena än­dan ett halvt varv innan du tejpar ihop ändorna med varandra. Tadaa, du har tillverkat ett s.k. Möbiusband!


Ett Möbiusband har bara en enda, sammanhängande kant. Prova med att med fingertoppen följa papperets ytterkant. Ser du? Ingen början, inget slut! Men om du fortfarande inte tror mig: försöka färglägga ”framsidan” och ”baksidan” i olika färger och se vad som händer ;o)

Och så till det roligaste av allt: det går att sticka så här. Jajamensan!

Alla känner väl till de moderna tubhalsdukarna? En del är helt enkelt ett rakt rör, en tub, medan andra har en vridning. Men ... de flesta med en färdig vridning är inte äkta Möbiusband, trots att de stickats på rundsticka. De har ett vanligt uppläggningsvarv, på vilket man med­ve­tet vrider uppläggningsmaskorna innan man sätter igång. Sedan stick­ar man den bredd man vill ha och maskar man av, precis som vanligt. Slutresultatet ser till förstone ut som ett Möbiusband, men är det inte, eftersom det har två kanter och två sidor.

På ett äkta Möbiusband är uppläggningsvarvet och avmaskningsvarvet ett och samma. Stickningen växer inte i omfång nerifrån och upp, utan från mitten och utåt (som pilarna på bilden här ovanför visar). ”Högen” här nedanför är en 120 cm lång Möbiusstickad halsduk i vardande:


Hur uppläggningen och tekniken fungerar ger jag mig inte in på att förklara, för det finns andra som gjort det åt mig. T.ex. på YouTube finns en video av Möbiusstickningens okrönta drottning, Cat Bordhi, som ger mycket bra instruktioner för hur man kommer igång. Men jag säger som hon: akta dig, det här är beroendeframkallande!

Jag gjorde en provstickning för att komma underfund med hur det hela arbetar. Klicka HÄR om du vill se resultatet.

Idag har vi det första vårregnet här Åland. Perfekt! Då kan jag med gott samvete umgås med min Möbius :o)

12 kommentarer:

  1. Hejsan

    Möbiusbandet ser fräckt ut. Påminner lite om Reuterswärds tavlor med "omöjliga" figurer.

    En omtöcknad Copterman...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Reuterswärd - en av mina favoriter! En av hans målningar skulle jag inte tacka nej till om jag blev erbjuden :oD

      Radera
  2. Instämmer med ovanstående; lite cyberspace - science fiction-artat...
    Kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant. Men jag tycker faktiskt att det är lite fräckt att det är Möbius som fått cred för saken, eftersom "bandet" finns avbildat redan under antiken.

      Radera
  3. Det har ju hänt nån gång att man gjort en möbius utan att man vetat det å fått börja om igen ,särskilt på lång rundsticka med mycket maskor på.Det ser ju läckert ut måste nog pröva nån gång senare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nåjo, en "fuskmöbius" har man val gjort lite till mans :o) Den senaste för inte såå länge sen, när jag stickade den grå arantröjan jag bloggade om för ett tag sedan. Men en sån vridning blir ju som sagt inte ett äkta Möbiusband.

      Radera
  4. JA, här sitter en som inte fattar någonting men en sådan halsduk skulle säkert sitta bra bland dubbelhakorna.Men det blir väl som vanligt om jag skulle försöka mig på....en tummetott.
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och som vanligt tycker jag att du sätter ditt ljus under skäppan, kvinna! :o)

      Radera
  5. Möbius-halsdukar är ofta lättare att virka än sticka, jag har gjort ett par stycken. En rad luftmaskor, sen fasta maskor på ena sidan, vrida och fortsätta med fasta maskor på andra sidan av luftmaskorna. Sen bara att fortsätta runt runt runt på den enda kant som är. Växer innifrån och ut, precis som det ska vara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aj-jaa, det där måste jag prova på! (Konstigt att jag inte gjort det tidigare.)

      Tack för tipset! :oD

      Radera
  6. Jag sällar mig till dem som fattar nada av detta!
    Å jag tänker inte försöka heller...! ;-)

    Ha en fin vecka!

    Steffe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Nä, jag kan väl tänka mig att du är lika mycket och cyklar i det här sammanhanget som jag är, när såna som du börjar svänga sig med bländaröppningar, slutartider och annat fotografiskt finlir ;o)

      Jag returnerar med en klockren volley önskningarna om en fin vecka!

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!