fredag 3 maj 2013
Inte går det fort, men det går
... i ett riktigt gammeltantstempo
UNDER GÅRDAGEN TÖMDE jag Glaspalatsets odlingslådor på all gammal och riktigt dålig jord. Det låter sig enklast göras genom att med en liten spade skyffla över i en hink, kånka ut och sprida ut över moss- & gräsmattan. Men hur i herrans namn kan man tappa så mycket fysisk styrka på bara ett enda år?!
Må vara, att jag redan ifjol hade svårt att orka med t.ex. gräsklippningen. För två år sedan klippte jag glatt hela gården i ett svep. Ifjol blev jag oftast tvungen att sprida ut det på tre dagar. Men armstark var jag fortfarande. Då, inte nu. Jag orkar ju för $!§$ ingenting!!
Surt och jävligt irriterande :o(
Men nu är den gjord i alla fall, tömningen. På kvällen ägnade jag mig åt pilljobbet att göra egna såband för alla frön som ska ner i pallkragslådorna, att klippa till namnstickor av gamla margarinlock och att planera vad som ska sås var.
I Trädgårdsonsdag häromsistens använde Pernilla Månsson Colt dagstidningspapper till sina såband. Det vågar inte jag efter ifjol. Då lade jag ett lager Nya Åland som ogrässpärr under jorden i en rabatt, med påföljd att samtliga intillväxande 'Johnson’s Blue' (nävor) kolade vippen! Hur giftigt var det papperet egentligen?!
Nä, vanligt omslagspapper från charken fick det bli istället. Ett sånt där som är ovaxat, alltså.
Sen vill jag visa att det enkla systemet för automatisk underbevattning fungerar utmärkt! De toppsticklingar jag tog av min basilika för ett tag sedan har rotat sig fint och växer:
Så när jag igår skulle så persilja i kruka tyckte jag det kändes smart att använda samma princip, med sådden i ogenomskinliga kvargburkar och lägre, vidare burkar med lock till vattenmagasinen:
Och så en tunn nylonlina ner genom jorden till vattnet därunder:
Potatisen hann jag inte med igår. Det får bli ett av dagens projekt. Men hur går det för er andra..? Är ni lika sena i starten som jag eller står ni allaredan beredda att när som helst skörda årets första egna växthusgurkor??
Må vara, att jag redan ifjol hade svårt att orka med t.ex. gräsklippningen. För två år sedan klippte jag glatt hela gården i ett svep. Ifjol blev jag oftast tvungen att sprida ut det på tre dagar. Men armstark var jag fortfarande. Då, inte nu. Jag orkar ju för $!§$ ingenting!!
Surt och jävligt irriterande :o(
Men nu är den gjord i alla fall, tömningen. På kvällen ägnade jag mig åt pilljobbet att göra egna såband för alla frön som ska ner i pallkragslådorna, att klippa till namnstickor av gamla margarinlock och att planera vad som ska sås var.
I Trädgårdsonsdag häromsistens använde Pernilla Månsson Colt dagstidningspapper till sina såband. Det vågar inte jag efter ifjol. Då lade jag ett lager Nya Åland som ogrässpärr under jorden i en rabatt, med påföljd att samtliga intillväxande 'Johnson’s Blue' (nävor) kolade vippen! Hur giftigt var det papperet egentligen?!
Nä, vanligt omslagspapper från charken fick det bli istället. Ett sånt där som är ovaxat, alltså.
Sen vill jag visa att det enkla systemet för automatisk underbevattning fungerar utmärkt! De toppsticklingar jag tog av min basilika för ett tag sedan har rotat sig fint och växer:
Så när jag igår skulle så persilja i kruka tyckte jag det kändes smart att använda samma princip, med sådden i ogenomskinliga kvargburkar och lägre, vidare burkar med lock till vattenmagasinen:
Och så en tunn nylonlina ner genom jorden till vattnet därunder:
Potatisen hann jag inte med igår. Det får bli ett av dagens projekt. Men hur går det för er andra..? Är ni lika sena i starten som jag eller står ni allaredan beredda att när som helst skörda årets första egna växthusgurkor??
Sparat i följande arkivlådor:
Trädgård 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hälften av mina frön ligger kvar i sina påsar men enligt bästföredatum kan de gärna ligga där till nästa år. Basilikan ska jag i alla fall stoppa ner i några krukor vilken dag som helst nu.Men jag måste ju hinna med alla ankommande, kvittrande gäster som landar på löpande band.
SvaraRaderaKram /Kerstin
Du behöver nog inte stressa nästa år heller, för de äldsta fröna jag sått i år var märkta "Bäst före 2009" och har ändå grott i princip till 100 %.
SvaraRaderaStuva undan fröpåsarna "mörkt och svalt" och ägna dig åt dina tippor du! :o)
Här hos mig blir det inget frö planterat annat än i blomlådor.
SvaraRaderaVackert så, inte sant? Blomlådor är inget att förakta!
RaderaEn liten undran bara: med vad fäster du fröna på pappbanden?
SvaraRaderaLim à la Månssonskan: vetemjöl utrört med vatten till lämplig konsistens. 1 matsked mjöl räckte till alla band jag gjorde :o)
RaderaGammeltantstempo blir det minsann här också, kanske beroende på att jag är en gammeltant?
SvaraRaderaDet går, det med...
Här har det inte blivit sått någonting alls i år, beroende på att trädgårdslandet är upptaget av växter som ska flyttas till andra ställen. Dessutom ska vi nog fixa till ett par odlingslådor istället för trädgårdslandet; marken har kommit så långt ner på senare år...
Så i år blir det nog inget sått alls!
Men du har ju gjort massor med fina såband! Det ska bli spännande att se hur det går!
Ha det gott, kram, Monica
Vet du vad, jag begriper egentligen inte varför jag inte från början anlade pallkragsodling. Dels blir jorden mycket fortare varm på våren, dels är det lättare med både ogräsrensning och vattning och, bäst av allt, man kan odla mycket tätare än på friland. Så kör på det du med!
RaderaJo, testet med såbanden ska bli spännande att följa. Men varför skulle det inte funka..? Och det kan jag säga med facit i hand: det var klart enklare att så jämnt och snyggt så här. Plus att jag kunde kosta på mig att "möblera om" under arbetets gång, för band av den här sortens papper blir inte särskilt skört när det blir lite fuktigt.
Tempot är lågt här också, pelargonsticklingarna blev jordade igår, persiljan, salladslöken samt chilin såddes Bättre sent än osått tänker jag. Pallkrageodlingen är förberedd. Har varit på Sicilien en dryg vecka och strosat runt, lågt tempo även där. (Trodde jag skulle vara pigg när jag kom hem men snarare tvärt om.) Men snygg som attans var jag med nytt armband till sommarkläderna.
SvaraRaderaLena S
Åå ... Sicilien! Nu blev jag avundsjuk. Jag har i och för sig aldrig varit till Sicilien, lär väl aldrig komma dit heller, men har en gammal dröm om att få se ön innan jag övergår till att vara jordgubbe. Tyvärr är väl baksidan med sådana där veckolånga resor, att man har en tendens att bli rätt trött på kuppen. Åtminstone numera. Annat var det väl när man var i tjugoårsåldern. Fast det är så länge sen, så det minns jag egentligen inte ;o)
SvaraRadera