tisdag 25 juni 2013

Putsa silver utan gnid

DET HÄNDER INTE ofta, men det händer ibland, att jag får för mig att putsa min mammas lysningsljusstakar i silver från 1956. ”Ibland” in­ne­bär att de alltid hinner bli nästan svarta av oxidering.

Att ägna timmar åt att gnida på en stake är inte min grej, när det går så mycket enklare att bara doppa den.
Skäms, alla ni, som nu fick konstiga asso­cia­tio­ner!


Man tager ett lämpligt kärl i glas eller rostfritt stål, i botten lägger man ett lager helt vanlig aluminiumfolie från kökslådan. Sedan kokar man upp vatten, blandar det med helt vanligt koksalt från köksskåpet och ställer ner sitt silver.

Lindrigt missfärgade föremål blir rena på bara några minuter, medan sånt som hunnit bli så svart som mina ljusstakar tar 15-30 minuter. För bästa resultat gör man dessutom om proceduren en gång.


Här nedan ser man tydligt hur effektiv metoden är. Ser ni den skarpa gränsen på bulben ovanför foten? Det är inte svårt att inse att det här är ett toppensätt att rengöra sina silversmycken också. Såna har ju en tendens att bli svarta med tiden de med.


När silvret badat färdigt sköljer man det rent från saltvattnet och tor­kar/efterpolerar med en torr, mjuk trasa.


Proportionerna för saltbadet är 1:10, dvs 1 del salt och 10 delar ko­kan­de vatten.

9 kommentarer:

  1. Jättebra metod, jag har också använt den då och då!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Det förvånar mig inte, för du har väl jobbat som kemist om jag inte minns fel?

    SvaraRadera
  3. Jag har aldrig använt den metoden. Men jag skrev upp "receptet", skall prova på mitt matsilver som jag ska använda snart. Jag brukar putsa och gno på det vanliga viset, skönt om man slipper det.
    Snygga stakar du har, jag är så där gammalmodig, gillar den typen av silver. :)
    Men även supermodernt silver tilltalar mig, främst då i smyckedesign.
    Kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. För det där alldeles extremfina resultatet drar du ett varv med vanlig silverputs efteråt. Själv är jag lat och nöjer mig med bad och tork ;o)

      Ljusstakarna är helt okej, även om jag skulle föredra något modernare, t.ex. någon design av Sigvard Bernadotte.för Georg Jensen. Så jag kan bara hålla med dig: nutida silversmide är läckert!

      Radera
  4. Sitter här och skäms... :D

    Har du någon aning om varför bilderna på din blogg börjat ta sån tid på sej att laddas upp? Jag hinner gladeligen läsa hela inlägget innan de sista bilderna syns. Händer inte på andra ställen. :/

    Pipi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skäms? Vofför gör ho på dette viset?

      Ingen aning varför bilderna tar sån tid hos dig, för de är inte annorlundare än de varit under alla år tidigare. Här hos mig går det lika fort (eller snarare långsamt) som vanligt. Kan det vara något med er bredbandsanslutning som laggar..?

      Radera
    2. Tycker det är konstigt att det bara är på din blogg jag upptäckt fenomenet. Försöker rensa och städa i datorn och ser om det skulle hjälpa.

      Varför jag skäms? För att jag allt fick fel associationer, ju. :P

      Radera
  5. Dina bilder tar lång tid hos mig också på senare tid men den som väntar på något gott.... Jag brukar också använda den metoden till mitt silver. Problemet är bara att behovet av puts oftast står klart för mig just när tårtan ska serveras med silvertårtspaden till väntande gäster. Då får man snabbt trycka ner den i grädden!
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad konstigt, det här med bilderna. För, som sagt, jag har inte börjat göra på något annat sätt än jag alltid gjort. Kan det möjligen vara Bloggerbekymmer [som vanligt]?

      Vi har nog samma putsningsproblem lite till mans skulle jag tro. Numera hör det ju inte riktigt till de rutinartade husmorssysslorna att med regelbundna mellanrum kasta sig över koppar och silver. Därför har jag förenklat tillvaron för mig: numera använder jag inte den ärvda tårtspaden i silver, utan kör på rostfritt :o)

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!