Men den som spar han har! Någonstans i djupet av mitt teflonminne pluppade det upp ett fragment av en minneskomponent: visst hade jag ju ifjol frusit in det jag plockade ..? Jomenvisst, ser ni, det hade jag! Det vet fåglarna om likören blir lika god på bär som bott i frysen ett år, men experimentet är hur som helst sjösatt sedan igår kväll.
Sex-åtta veckor i ett bad av sprit (i mitt fall billigaste möjliga Koskenkorva, inhandlad till ”sjöpris” på kryssningsbåt). Sen ska det silas, blandas i vit sirap, flaskan korkas igen, stuvas undan och med fördel glömmas bort ... länge.
Vad som däremot inte ska glömmas bort är att det var i år jag grävde en ny rabatt vid Glaspalatset och vad det var jag planterade där. Så fort som tiden går, och i den ännu snabbare takt jag lyckas glömma saker, är det lika bra att dokumentera.
Nu ska det i och för sig dit ännu fler hostor plus att jag skulle vilja peta ned några plantor hasselört som marktäckare, om nu plantskolan någonsin tar in några sådana. Men det får jag väl göra en senare anteckning om i så fall.
Grästorven/jordkokorna jag grävde bort hade jag först tänkt låta torka, skaka jorden av och sedan dumpa i trädgårdskomposten. Men nu har jag reviderat. Istället har jag radat ut dem upp och ned i ett hörn, där jag efter ett par år har tänkt mig ytterligare en plantering.
När jag flisade ner kvistarna från de senaste veckornas beskärning av äppelträden tog jag undan sex 50-literssäckar. Den biomassan har jag nu täckt in jordkokorna med, för att förhindra att något oönskat kan etablera sig. Fungerar det här som det är tänkt, kommer jag om ett par år att ha ett mullrikt område, som förhoppningsvis ska vara rätt så fritt från rotogräs. Frisk vågat, hälften vunnet, eller hur?
Idag ska jag återuppta samarbetsförhandlingarna med ryggskottet, med målsättningen att vi ska kunna enas om att börja tömma och vända lövkomposterna. Det är en tuff förhandlingspart jag har att tampas med, men jag kan minsann vara envis jag också ;o)
Hasselört? Tala om dålig tajming. Jag har massa småbarn av hasselört! Och kom just hem från posten. Grämelse,för det kunde gått in 50gr hasselört också. Allra vänligaste hälsningar Lena
SvaraRaderaHaha! Ja, det var väl typiskt? Men Murphy jobbar som sagt på söndagar också ;o) Eller så är det helt enkelt inte högre makters mening att jag ska ha hasselört på ruckelgården.
RaderaRyggen och jag har kommit halvvägs i kompostvändandet och än så länge är vi kontanta. Fast jag la in anhållan om en fikapaus för en stund sen, bara för säkerhets skull. Det är svettigt jobb det här och idag är det minsann inte mulet eller måttligt varmt *puh!*
Nu håller vi tummarna för att postverken i respektive land i slarvar bort försändelsen eller skickar den en låång omväg via Småland eller nåt i den stilen!
Krusbärslikör! Det låter väldigt spännande!
SvaraRaderaVilket fiffigt sätt att dokumentera en rabatt!
Jag brukar göra en skiss på papper och numrera växterna och skriva lista, men ditt sätt är ju bättre, för du ser ju växterna också!
Jag skulle kanske också fota rabatterna....hmmm...
Man ändrar ju och flyttar om lite då och då och det gäller ju att hålla sig uppdaterad!
Kram, Monica
Trots att jag lagat flera olika sorters likör i mina dagar har jag hittills aldrig gjort någon på krusbär. Av den enkla anledningen att jag inte haft tillgång till sådana i mitt tidigare liv. Hoppas den blir så god som det utlovas i min likörbok!
RaderaDet här att fotografera planteringarna man här är något jag inte gjort tidigare. Men i takt med att mitt minne börjar bli lika perforerat som ett gammaldags hålkort ... tja, det känns som ett enkelt och vettigt sätt att hålla ordning på vad man planterat var och vilket år :o) Plus att det förstås är lite skoj att se hur saker och ting förändras under årens lopp.
Det där med att glömma likörtillverkningen lääänge är nåt jag lyckas med hela tiden. När vi ännu bodde på förra stället (och vi flyttade hit för 3 år sedan!) så gjorde jag sommaren innan - m.a.o. 2009 - en flaska med svartvinbär i nån sorts sprit. Gömde flaskan bakom gardinen i matsalen och där blev den tills vi skulle flytta ett år senare. Tog flaskan med och satte den ...nånstans... där den dök upp efter ett halvår för att flyttas nånstans... Så där har den valsat runt nu i tre år och ännu skvalpar bären i sitt brännvin.
SvaraRaderaDet roligaste med likörtillverkning är när man ska smaka av att sötman blir den rätta. Men så kul ska jag ha i höst. Eller nästa vår. Eller om tre år till. Beror på när jag hittar flaskan igen!
Visste du att elektrikernas ordspråk förresten är: Friskt kopplat, hälften brunnet!
God afton! Pipi
Haha! Du har ett kom ihåg som är fullt i klass med mitt :o) Men betänk då, att du är mååånga år yngre, så detta bådar ju min själ inte gott ;o)
RaderaHörrudu, om din svartvinbärslikör stått på dragning i tre år nu börjar det förmodligen bli dags att sila av den. Sätt nu igång och leta upp flarran, så du har nå't att bju' på om jag skulle komma över :oP
Bara jag sku veta var jag har den arma flaskan! Jag tror den står nånstans bland mina tomma saftflaskor, men jag är inte säker.
RaderaAlltid något. Då har du åtminstone någonstans att inleda jakten!
Radera