torsdag 31 mars 2011

Det sköna i det gröna

FÖRSTÅR NI HUR mycket jag njuter av att ljuset återkommer? Strunt samma att jag är tröttare än någonsin när vintern spurtar in på slut­rakan, för ljuset – det underbara ljuset – uppväger det mesta!

Häromdagen plockade jag fram min sekatör i akt och mening att fri­sera min stora, uppstammade hibiskus. Snipp, snipp och så hade jag raskt knipsat av tre vildvuxna toppskott. Men vänta lite! Det sitter ju blomknoppar på dem! Jaha, så var det med den beskärningen, för de blodröda skönheterna vill jag inte gå miste om för allt i världen. Det är nära nu:


På den mer matnyttiga fronten fortsätter förkultiverandet enligt pla­nerna. Körsbärstomaterna, både de gula och de röda, har utvecklat sina första riktiga bladpar:


Liksom gurkplantorna, som ränner iväg lite väl fort i vårsolen. Med den här tillväxttakten kan det bli problem att få dem att hålla sig i skinnet tills temperaturen tillåter en omlokalisering till utsidan:


Och titta, titta här, Monkan! Jag har lyckats hålla ett av pelargon­skot­ten vid liv över vintern! Toppat det har jag till och med gjort, så nu står det en bäbis och rotar sig inuti en plastpåse i köksfönstret. Oh, vad jag är glad!!!


På tal om krukväxter så har jag en del till övers. Jag är en sån där pjoskig sort, som inte riktigt nänns slänga när jag vårstädar. Här finns rotat och planterat av både strimmig ampellilja (3 st) och en sort som jag inte vet namnet på (4 st), om någon intresserad ålänning vill förse sig. Det är bara att höra av sig och komma och hämta :oD

Av den namnlösa sorten har jag dessutom mängder av skott som fortfarande står på tillrotning i vatten.

ampellilja


The Unknown; tacksam för hjälp med artbestämning!

Tänka sig, imorgon är det redan 1 april! Det har vi, lilla A och jag, be­stämt att vi ska fira med en riktigt smaskig tårta här i ”Rucklet”. Bott­narna är redan bakade, så imorgon återstår bara den roliga biten: att fylla och dekorera. Och att äta, förstås ;o)

Tillagt kl. 12:35 GMT+2
Tack vare Gunnel i Göteborg vet jag nu att min okända växt heter gås­fot, Syngonium podophyllum! Ibland är bloggen ett underbart hjälpmedel, inte sant? Stort tack, Gunnel!

4 kommentarer:

  1. Det ser ut att vara en Gåsfot,
    Syngonium podophyllum

    Gunnel i Göteborg

    SvaraRadera
  2. Tack, Gunnel, visst är det gåsfot! Jag fick skott av en bekant för sju-åtta år sedan, men har ända tills idag inte vetat vad växten heter. Ibland är jag slöare än ibland, när det gäller informationssökning ;o)

    SvaraRadera
  3. Oj, vad det gror och växer hos dig! Inomhus är i alla fall våren i full gång!
    Jag har tagit sticklingar av en pelargon och haft i vatten och dom har fått litet rötter, så jag kan nog snart plantera dem. Men dom är litet långa och rangliga, men då kanske man ska göra som du och toppa dom?
    Jag är dålig på sånt här...
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  4. Visst är det vår - inne. Ute är det i och för soligt idag, men det blåser en hård och svinkall vind. Jag höll på att frysa till is på min förmiddagspromenad :o(

    Nu råkar jag inte veta ett jädrans smack om hur man lyckas med pelargoner, men jag tror att t.ex. Monkan gör som du och låter sticklingarna utveckla sugrötter i vatten till att börja med. Sen får de jord runt fötterna och så kapar hon topparna. Men kolla med henne, så får du säkert bättre besked! Good luck!

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!