söndag 13 mars 2011
Om att ha det oförskämt bra – egentligen
DET GÅR UNDAN nu. Snömassorna smälter och sugs upp av den tjällösa marken så det bara schlurpar om det. I dikena porlar vårfloden och det händer att solen tittar fram.
I trädgården är det dock inte mycket på gång ännu, men syrenernas bladknoppar sväller faktiskt och visar grönt. Något att glädja sig över!
Och kan man tänka sig, på den pyttelilla snöfria plätten nedanför terrassen har några tappra snödroppar kämpat sig upp. Man blir varm om hjärtat av sånt.
Under min eftermiddagspromenad igår fick jag på sidan av gång- och cykelbanan syn på något annat som blottats av snösmältningen: en stor plastlåda. Nyfiket puttade jag till locket med foten, men ångrade mig lika snabbt som det var gjort. Lukten som slog emot mig var näshårsfrätande. En hel ask med gamla kräftor doftar verkligen inte Chanel No. 5 ... Uäk!
Fast i grund och botten bryr jag mig inte mycket om varken vårflöden eller dåliga lukter just nu. Var och en som följer nyhetsrapporteringen från Japan inser snabbt att ens egen situation är rätt ovidkommande när minst ett par tusen människor mist livet, tiotusentals saknas och miljoner hem har blivit utplånade.
I jämförelse känns mina egna bekymmer väldigt små och jag får trots allt uppleva ännu en vår, även om den dröjer och tecknen tills vidare är få.
I trädgården är det dock inte mycket på gång ännu, men syrenernas bladknoppar sväller faktiskt och visar grönt. Något att glädja sig över!
Och kan man tänka sig, på den pyttelilla snöfria plätten nedanför terrassen har några tappra snödroppar kämpat sig upp. Man blir varm om hjärtat av sånt.
Under min eftermiddagspromenad igår fick jag på sidan av gång- och cykelbanan syn på något annat som blottats av snösmältningen: en stor plastlåda. Nyfiket puttade jag till locket med foten, men ångrade mig lika snabbt som det var gjort. Lukten som slog emot mig var näshårsfrätande. En hel ask med gamla kräftor doftar verkligen inte Chanel No. 5 ... Uäk!
Fast i grund och botten bryr jag mig inte mycket om varken vårflöden eller dåliga lukter just nu. Var och en som följer nyhetsrapporteringen från Japan inser snabbt att ens egen situation är rätt ovidkommande när minst ett par tusen människor mist livet, tiotusentals saknas och miljoner hem har blivit utplånade.
I jämförelse känns mina egna bekymmer väldigt små och jag får trots allt uppleva ännu en vår, även om den dröjer och tecknen tills vidare är få.
Sparat i följande arkivlådor:
Funderingar,
Trädgård 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej
SvaraRaderaDe där kräftorna skulle då verkligen inte jag vilja ha. Fast finns det dom som kan äta surströmming så kanske man kan äta surkräftor? hehehe
Ja det är tragist minst sagt att se hur dom drabbas i Japan.Jordbävning ,tsunami ,å reaktorsmälta ja visst har vi det bra, ändå så klagar vi.
SvaraRaderaFina vårtecken från Åland! Både gröna syrenknoppar och snödroppar, nu börjar det arta sig!
SvaraRaderaOch visst har vi det oförtjänt bra, här i Norden!
Ha en fin ny vecka, kram, Monica
Annars har jag för mig att kräftor hör hösten till och inte alls är ett typiskt vårtecken,
SvaraRaderaVärlden är så full av tragedier att man ibland nästan skäms för att man har det så bra. Egentligen.
På tv intervjuvades en äldre japansk man som log och sa - att det var hemskt, men ingen i hans familj hade kommit till skada, men hela huset hade svepts bort, allt var borta. Det var hemskt- sa han och log.
Jag hade aldrig kunnat le i den situationen, men japaner verkar se livet ur en annan synvinkel.
Så sant Nina. Vi behöver påminnas om hur bra vi har det och lyfta näsan en aning. Tänk om en tredjedel av Ålands befolkning var försvunna... Man kan inte förstå vilken smärta de överlevande måste uppleva. Måtte vår ö stå stadigt i havet.
SvaraRaderaSkånegrabben:
SvaraRadera"Surkräftor" ... hm ... Kunde kanske bli en helt ny åländsk "delikatess"..? Eller inte. Det luktade vedervärdigt, det är då ett som är säkert.
Stickmamman:
Det är väl så att vars och ens bekymmer är stora för en själv. Men det skadar inte att försöka se saker och ting i ett större sammanhang, även om det emellanåt kan vara svårt.
Monica:
Ja, kan du begripa, till och med här ger sig våren till känna i det lilla! Jag blev såå glad när jag fick syn på mina snödroppar. Annars är gården fortfarande täckt av 20-30 cm snö, men på den här pyttelilla, snöfria fläcken spirade det alltså blomster :o)
Cici:
Du, det vete gudarna hur länge den där plastbyttan legat där begravd under snömassorna. Sedan nyåret? Kanske ända sedan augusti..?
Japanerna är utan tvekan ett otroligt behärskat folkslag. Det går inte en nyhetssändning utan att jag förvånas över hur lugna och sansade alla verkar. Ingen hysteri, ingen panik, inga gråtande människor, bara lugn.
Gunilla:
Det må vara mörkt, kallt och jävligt här i vår del av världen under stora delar av ett år, men i slutändan har vi det oförtjänt bra. Och mycket att vara tacksamma för har vi också, om vi bara gitter se.