FUCK

DET FINNS ETT flertal mer eller mindre löst sammanhållna organi­satio­ner som gör vad de kan för att motarbeta nätmobbning och virtuella trakasserier framför allt bland barn och ungdomar. Heja er, säger jag! Men hur skulle det vara om alla ni föräldrar som inte bryr er ert vitten om vad era ungar sysslar med vid sina datorer också organiserade er..?

FUCK, Föräldrar Utan CyberKoll, skulle ni kunna kalla er, vilket av en lycklig slump råkar sammanfalla med vad jag vill säga åt er allihop:

»Fuck!
Hur fan kan ni blunda för
vad som pågår därute???»

Vid era föreningsmöten kunde ni pyssla med precis det som era barn gör på nätet: ägna er åt grovt kränkande personangrepp genom ut­tala er nedsättande om varandras personligheter, utseenden, [o]för­mågor med mera. Vartannat ord bör dessutom vara en svordom, glöm inte det!

Så ta för sjutton och fundera på saken, för visst skulle det väl vara rooligt? Tänk, vad kul att få samlas som ett riktigt pack hyenor och ri­va och slita i varandra tills inget annat än några benknotor och blo­di­ga klädtrasor finns kvar! Precis som era ungar gör, virtuellt, på nätet.

Och till dig 79.133.13.58 har jag bara en sak att säga: pinka nu inte i byxorna när polisen hör av sig. Att stjäla någons identitet är nämligen förbjudet – och att i någon annans namn ägna sig åt regelrätta tra­kasserier är EXTREMförbjudet och förknippat med straffpåföljd. Är man, som du, synnerligen omyndig är det dessutom dina föräldrar som får ta smällen. Pinsamt det är bara förnamnet, det ska du veta.

Fotnot för eventuella minderåriga läsare som inte vet vad begreppet staffpåföljd betyder: ”straffpåföljd” är detsamma som att säga att du får ta ditt straff för något dumt du gjort. I vuxenvärlden talar vi om handling och konsekvens; det du gör får alltid ett resultat, men inte alltid det re­sultat du väntade dig.