Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan uppdagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag också fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.
Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.
NU BÖRJAR DET bli riktigt intressant när man tittar närmare på beräkningen av det allmänna bostadsbidraget för icke-pensionärer i egnahemshus!
Låt mig börja med att citera ur 5 § Statsrådets förordning om grunderna för bostadsbidrag för 2011:
”/.../ Om bostadens areal är större än det skäliga antal kvadratmeter av bostadens areal som enligt 6 § 1 mom. skall beaktas då storleken av bostadsbidraget bestäms, beaktas de maximala boendeutgifterna så, att de motsvarar i överensstämmelse med det skäliga antalet kvadratmeter.”
En viss statlig myndighets tolkning av vad som stipuleras i förordningen är följande: summera de godkända skäliga boendeutgifterna och dividera summan med bostadens faktiska yta. Då får man ett eurobelopp per kvadratmeter. Ett belopp som självfallet blir mindre och mindre i takt med att antalet faktiska kvadratmeter ökar, enligt principen: 1/1=1 men 1/2=0,5 osv.
Sen fortsätter man med att felaktigt multiplicera detta kvadratmeterbelopp med den enligt förordningen godkända skäliga boendeytan och benämner produkten ”skäliga boendeutgifter”. Enligt enkla matematiska principer resulterar detta i att de boendeutgifter som godkänns som skäliga blir mindre och mindre i takt med att den faktiska boendeytan ökar. Till slut når man punkten där det beviljade bostadsbidraget blir absurda 0,00 euro.
Uttryckt som en formel ser det ut så här:
Skrivningen i förordningen är således otydlig och den sannolika orsaken till att det allmänna bostadsbidraget felberäknas som det görs. Det borde stå: ”/…/ i överensstämmelse med det maximala beloppet för det skäliga antalet kvadratmeter.”
Enligt samma förordning finns alltså även fastställda belopp för hur stor totalsumma som godkänns som skäliga boendeutgifter för ett hushåll av en given storlek i en given kommungrupp. Det är detta belopp som borde beaktas ända tills summan av de skäliga boendeutgifterna överstiger detsamma! I nuvarande beräkningsmodell beaktas det inte alls. [Edit 03.01.2012: Varför inte det? Jo, enligt 3 kap 8 § Lag om bostadsbidrag 4.6.1975/408 är det enbart i de fall där hushållet inte förfogar över hela bostadsytan som det månatliga maxbeloppet i förordningens 7 § skall beaktas. Maxhyran i 7 § dividerad med maximalt skälig bostadsyta ger för övrigt ett mycket lägre kvm-pris än det högsta tillåtna enligt tabellerna i 5 § i förordningen.]
Om man en gång för alla har fastslagit att den maximala skäliga boendeutgiften för t.ex. ett hushåll med två personer i kommungrupp II är 463 euro, då är det 463 euro som ska utgöra taket för de skäliga boendeutgifterna ”om bostadens areal är större än det skäliga antal kvadratmeter av bostadens areal som enligt 6 § 1 mom. skall beaktas”.
”Då bostadsbidragets storlek bestäms beaktas såsom i 7 § lagen om bostadsbidrag avsedda maximala boendeutgifter, med beaktande av bostadens läge, ålder, storlek och utrustningsnivå, följande belopp i euro per kvadratmeter i månaden: /.../”
I förordningens 5 § finns således även tabeller för landets olika kommungrupper. I dessa tabeller fastställs årligen det högsta, skäliga priset per kvadratmeter. Om summan av de skäliga boendeutgifterna är >463 euro men enligt formeln ger ett kvadratmeterpris mindre eller lika med det i tabellen angivna ska bostadsbidraget ändå fortsätta stiga i takt med att bostadens areal blir större.
Men så småningom når också kvadratmeterpriset sitt högsta skäliga belopp och där, men först där, infinner sig brytpunkten. Efter det förblir bidraget på samma nivå oavsett hur många kvadratmeter den faktiska bostadsytan ökar. Men det sjunker inte, vilket det gör enligt dagens beräkningsmodell.
Uttryckt som ett flödesschema ska beräkningsmodellen se ut så här, vilket den inte gör idag:
Den här, som jag ser det, feltolkningen av lagen har år ut och år in legat till grund för beräkningen av det allmänna bostadsbidraget. Min egen, äldsta referens är från 2004, vilket med sina sju år är illa nog. Och det är kanske lika bra att inte fråga sig hur många år därförinnan det pågått? Huvudsaken är att det rättas till.
Eftersom jag är mycket misstänksam även när det gäller beräkningen av det allmänna bostadsbidraget i fallet med hyresboende ska jag ta och detaljgranska även det. I det fallet anar jag nämligen att det kontinuerligt utbetalats för mycket.
Stay tuned, jag återkommer.
asumistuki, omakotitalo, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe
Det verkar då himla krångligt,fattar ingenting.
SvaraRaderaStickmamman:
SvaraRaderaDu, det är minsann inget att skämmas för, för det gör inte de som är anställda inom sagda myndighet heller.