Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan uppdagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag också fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.
Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.
FÖLJANDE VISUALISERING AV hur de olika finländska bostadsbidragen ter sig i relation till varandra är faktiskt för intressant för att hamna som en osynlig länk i ett inlägg! Jag fortsätter därför mitt resonemang från tidigare inlägg i samma ämne, framför allt detta och detta.
I ett och samma diagram har jag lagt in de belopp som beviljas i bostadsbidrag till två olika hushåll med samma sammansättning: 1 vuxen
Den översta, lila linjen är med som en jämförelse. Den visar beloppet om man bor på hyra utan skötselutgifter, har en inkomst på 960 euro/månad och lyfter ett allmänt bostadsbidrag. Hyresvederlaget, den röda siffran, är beräknat enligt det högsta tillåtna beloppet/kvm på Åland enligt tabellen i 5 § Statsrådets förordning om grunderna för bostadsbidrag för 2011 för respektive bostadsyta i diagrammet. (Den här linjen beter sig f.ö. inte heller riktigt logiskt.)
Det som omedelbart sticker i ögonen är att den röda linjen som representerar ett allmänt bostadsbidrag för egnahemshus inte beter sig som den lila och gröna. De två sistnämnda har vardera en brytpunkt efter vilken bostadsytan kan bli hur stor som helst utan att bidraget ökar. Men det minskar inte heller!
Den röda linjen viker däremot av nedåt så fort den passerar det högsta tillåtna antalet kvadratmeter för ett hushåll med två personer, dvs 57 kvm. Sen går den bara ner och ner och neer, tills den vid 170 kvm (i det här specifika exemplet) har nått botten. Vid 170 kvm får man således inget allmänt bostadsbidrag mer om man bor i egnahemshus.
Det synnerligen kufiska i sammanhanget är att det får minsann pensionstagaren i sitt egnahemshus! Hela 195,98 euro. Likaså är familjen som bor på hyra fortfarande berättigad till ett bidrag vid 170 kvm. (Hyresscenariot med en inkomst på 960 euro i månaden och en hyra på 1827 euro är naturligtvis en omöjlighet trots ett bostadsbidrag på 398,20 euro. Det är bara medtaget för att belysa beräkningssystemets absurditet.)
Begrunda istället läget vid mer hanterliga 85 kvm. Det märkliga är nämligen att det är denna yta som godkänns som maximal yta för en pensionstagare + barn, medan en icke-pensionär + barn inte anses behöva mer än 57 kvm.
Bidragsmässigt är det också minst sagt ojämlikt vid samma bostadsyta.
Bor du på hyra får du ett bidrag som täcker 43,6 % av din hyra, trots att bostadens yta med råge överstiger tillåtna 57 kvm. Är du pensionär med eget hus står bidraget för hela 49,9 % av dina godtagbara skötselutgifter för 85 kvm, men i fallet med en icke-pensionär i egnahem är procentsatsen inte mer än 36,8 %! Slutsaten måste m.a.o. bli att en ensamstående pensionär med hus och barn är jäkla mycket mer värd för staten än en icke-pensionär i samma situation. Hm?
Jag tycker mig skönja konturerna av ett mycket bakvänt resonemang (eller fel i beräkningen?) Kan meningen faktiskt vara att man inte ska bo i eget hus..? Anses det av någon konstifik orsak vara mer lönsamt för samhället att folk hyr lägenheter?? Lägenheter som ju för sjutton ändå inte finns på den överhettade, öppna marknaden, och för vilka, om de fanns, staten enligt nuvarande beräkningssystem skulle tvingas hosta upp ett högre bostadsbidrag.
Jag fattar absolut ingenting. Är det någon som gör det?
Och i min näsa luktar det diskriminering (eller fel i beräkningen?)
asumistuki, omakotitalo, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!