Om det allmänna bostadsbidraget i Finland Del 4

Det här ett av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Finland under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan upp­dagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag ock­så fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.

---

EFTER ATT JAG nu har klurat ut även hur det allmänna bostadsbidra­get för hyresbostäder f.n. beräknas är det bara att konstatera att det görs på exakt samma bakvända sätt som det allmänna bo­stads­bidraget för egnahem. Det är precis samma formel man utgår från och konsekvensen blir precis lika kännbar, fast liksom tvärtom.

Rent konkret blir resultatet att den som idag har en bostad vars hyra är lägre än den maximala skäliga boendeutgiften per månad som fast­ställs i tabellen i 5 § Statsrådets förordning om grunderna för bostads­bi­drag för år 2011 alltid kommer att få ett bidrag som är för litet, me­dan den vars hyra överstiger den skäliga boendeutgiften istället får för mycket.

Det här förklarar varför kurvorna i diagrammet över nuläget ser kons­ti­ga ut och har en högst märklig inbördes relation (de röda siffrorna är vederlaget i en hyresbostad):


Diagrammet baserar sig på beräkningar gjorda för ett hushåll med 1 vuxen + 1 barn och en inkomst på 960 euro/månad. I beräkningarna för egnahemshus ingår även en bostadslåneränta på 222 euro/månad. För beräkningarna har myndighetens egna beräkningsprogram använts.
Högerklicka på bilden för att öppna den i ett nytt fönster.

I förordningens 2 § bestäms hur stor bassjälvrisken blir beroende på hur många som bor i hushållet och hur hög inkomsten är.

I förordningens 4 § fastställs hur mycket vatten och värme maximalt får kosta per månad, det senare varierar beroende på vilken uppvärm­nings­grupp man tillhör.

I förordningens 5 § reglerar man i olika tabeller vilken den maximala kvadratmeterkostnaden får vara per månad, även beroende på om du har varm eller kall hyra (centralvärme eller annan uppvärmning).

I förordningens 6 § faställer man hur stor bostadsyta som godkänns beroende på hur många som tillhör hushållet.

I förordningens 7 § har man en gång för alla slagit fast vilket belopp man maximalt godkänner som boendeutgift/månad för ett hushåll med ett givet antal personer i en given kommungrupp. Låt oss för enkel­he­tens skull kalla det för maxhyra istället. Så länge hyran ligger under den summan är det, som jag ser det, på den faktiska hyran och in­gen­ting annat som bostadsbidraget ska beräknas. Hur stor bostaden är har inget med saken att göra. Och om den faktiska hyran överstiger maxhyran är det på maxhyran beräkningen ska göras, vilket leder till att det allmänna bostadsbidraget helt enkelt inte kan bli högre än så.
[Edit 03.01.2012: Enligt 3 kap 8 § Lag om bostadsbidrag 4.6.1975/408 är det enbart i de fall där hushållet inte förfogar över hela bostadsytan som det månatliga maxbeloppet i förordningens 7 § skall beaktas, vilket jag tycker är en högst märklig krumelur. Lika underligt är det att maxhyran i 7 § dividerad med maximalt skälig bostadsyta ger ett mycket lägre kvm-pris än det högsta tillåtna enligt tabellerna i 5 § i förordningen.]

I fallet med ett allmänt bostadsbidrag för en hyreslägenhet där vatten och värme ingår i vederlaget borde det hela faktiskt vara tämligen en­kelt och inte tarva någon krånglig beräkning i olika steg.

Hyresvederlaget i relation till maxhyran borde vara det enda intressan­ta. De övriga parametrarna (4 § och 5 §) blir relevanta först om man i sin hyres­bo­stad betalar skilt för vatten och värme. Vattnet beräknas enligt en fastslagen summa, men uppvärmningskostnaden beräknas per kvadratmeter faktisk bostadsyta.

Nedan följer några exempel beräknade för 1 vuxen + 1 barn i hyres­bo­stad och med en månadsinkomst på 960 euro.

---

EXEMPEL 1 →

[VARMHYRA (CENTRALVÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Ditt hushåll på två personer bor i en tvåa på 60 kvm och har en hyra på 400 euro i månaden. Hyran understiger taket på 463 euro och är beloppet man ska räkna på.
Bidraget blir (400,00 - 115,00 euro) * 0,8 = 228,00 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

400 euro hyra / 60 kvm = 6,67 euro/kvm (max skäligt 11,27 euro/kvm)
57 kvm * 6,67 euro/kvm = 380,19 euro
380,19 euro ./. bassjälvrisk 115,00 = 265,19 euro
Bidraget blir 265,19 euro * 0,8 = 212,15 euro.
(-15,85 jfrt min beräkning)
 
 
[KALLHYRA (EL-VÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Kallhyra 320 euro/månad + en uppskattad värmekostnad på 80 euro/månad, dvs 400 euro/månad. Kostnaden för att värma bostaden med el är i allmänhet inbakad i räkningen för all hushålls-el och går inte att separera från övriga el-kostnader. Därför har man fastslagit ett visst belopp per kvm som godkänns för uppvärmning, i det här exemplet 1,02 euro. Den godkända uppvärmningskostnaden blir då 1,02 euro x 60 kvm, dvs 62,42 euro/månad. Hyran + uppvärmningen blir därmed 382,42 euro/månad, vilket understiger taket på 463 euro.
Bidraget blir (382,42 - 115,00 euro) * 0,8 = 213,94 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

(320 euro hyra + 80 euro värme) / 60 kvm bostadsyta = 6,67 euro/kvm (max skäligt 6,28 euro/kvm)
57 kvm * 6,28 euro/kvm = 357,96 euro
357,96 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 242,96 euro
Bidraget blir 242,96 euro * 0,8 = 194,37 euro.
(-19,57 euro jfrt min beräkning)

---

EXEMPEL 2 →

[VARMHYRA (CENTRALVÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Ditt hushåll på två personer bor i samma tvåa på 60 kvm men hyran höjs till 420 euro i månaden. Den understiger fortfarande taket på 463 euro och är beloppet man ska räkna på.
Bidraget blir (420,00 - 115,00 euro) * 0,8 = 244,00 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

420 euro hyra / 60 kvm = 7,00 euro/kvm (max skäligt 11,27 euro/kvm)
57 kvm * 7,00 euro/kvm = 399,00 euro
399,00 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 284,00 euro
Bidraget blir 284,00 euro * 0,8 = 227,20 euro
(-16,80 euro jfrt min beräkning)
 
 
[KALLHYRA (EL-VÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Kallhyra 340 euro/månad + en uppskattad värmekostnad på 80 euro/må­nad, dvs 420 euro/månad. Den godkända uppvärmnings­kost­na­den är fortfarande 1,02 euro x 60 kvm (62,42 euro/månad), så din totala boendeutgift blir 402,42 euro/månad, vilket fortfarande är lägre än ta­ket på 463.
Bidraget blir (402,42 - 115,00 euro) * 0,8 = 229,94 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

(340 euro hyra + 80 euro värme) / 60 kvm = 7,00 euro/kvm (max skä­ligt 6,28 euro/kvm)
57 kvm * 6,28 euro/kvm = 357,96 euro
357,96 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 194,37 euro
Bidraget blir 194,37 euro
– exakt lika mycket som i det förra exemplet!
(-35,57 euro jfrt min beräkning)

---

EXEMPEL 3 →

[VARMHYRA (CENTRALVÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Anta att bostaden istället är 85 kvm stor och att hyran är 914 euro i månaden. Att ytan är 25 kvm mer och hyran över det dubbla har inget med saken att göra, för boendeutgiften är ju långt över 463 euro, som är det högsta belopp du kan få bidrag för.
Bidraget blir (463,00 - 115,00 euro) * 0,8 = 278,40 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

914 hyra / 85 kvm = 10,75 euro/kvm (max skäligt 10,75 euro/kvm)
57 kvm * 10,75 euro/kvm = 612,75 euro
612,75 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 497,74 euro
Bidraget blir 497,75 euro * 0,8 = 398,20 euro.
– notera alltså att man i det här skedet inte tar någon hänsyn till det angivna taket på 463 euro/månad, utan nöjer sig med att kvm-priset håller sig inom ramarna
(+119,80 (!) jfrt min beräkning)
 
 
[KALLHYRA (EL-VÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Kallhyra 799 euro/månad + en uppskattad värmekostnad på 115 euro/må­nad, dvs 914 euro/månad. Redan hyran på 799 euro/månad över­stiger det fastslagna taket på 463 euro, så uppvärmnings­kost­na­den om 1,02 euro x 85 kvm (86,70 euro/månad) blir helt irrelevant.
Bidraget blir (463,00 - 115,00 euro) * 0,8 = 278,40 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

(799 euro hyra + 115 euro värme) / 85 kvm bostadsyta = 10,75 euro/kvm (max skäligt 6,16 euro/kvm)
57 kvm * 6,28 euro/kvm = 357,96 euro (obs! de räknar på felaktigt kvm-belopp!)
357,96 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 242,96 euro
Bidraget blir 242,96 euro * 0,8 = 194,37 euro
– exakt lika mycket som i de två föregående exemplen och drygt 200 euro mindre än med centralvärme!!
(-84,03 euro jfrt min beräkning)

---

Något står m.a.o. inte rätt till i det beräkningsprogram som f.n. an­vänds. Allra tydligast syns det i exemplen där en merkostnad för upp­värmningen kommer in i bilden, eftersom de av myndigheten uträk­na­de bostadsbidragsbeloppen blir mindre än när uppvärmningen är in­bakad i hyran och dessutom exakt lika stora hela tiden. Fast att det ologiska inträffar att högre kostnader = mindre bostadsbidrag förvå­nar mig inte nämnvärt. Det tycks vara mer regel än undantag.

Så här tar sig myndighetens beräkningarna enligt ovan ut om man överför dem till ett diagram. Skillnaden mellan att bo på varmhyra och kallhyra blir väldigt tydlig när bostadsytan ökar, vilket det inte enligt min åsikt borde bli:


Högerklicka på bilderna för att öppna dem i nya fönster.

Så här ser förresten relationsdiagrammet i inläggets början ut om jag istället plockar in värden enligt mina beräkningar:

Högerklicka på bilden för att öppna den i ett nytt fönster.

Nu börjar kurvorna se mer ut som man kunde förvänta sig, icke sant? Den röda följer den blå, men avståndet krymper mot höger, och den lila är inte miltals högre upp än de två andra bidragslinjerna.

När jag tittar på det här inser jag att jag kanske borde skärskåda även hur bostadsbidraget för pensionstagare i egnahemshus beräk­nas? Bara för säkerhets skull liksom *suck!* Men först ska jag sätta vår lilla julskinka i ugnen.
asumistuki, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe