söndag 18 mars 2012

LIFO

DET ÄR MYCKET i mitt liv som jag glömt. Men det finns också såna saker jag aldrig glömmer. Bokföringstermen LIFO är en av dem. ”Last In First Out” är vad den akronymen står för. Hela mitt liv är liksom lite LIFO, särskilt den finansiella biten av det.

Knappt hann jag överlämna den nyss färdigställda sjalen till sin nya mamma förrän jag kom hem från stan med nytt garn. Underbart garn, underbara färger! Ljuvligt, malbehandlat helyllegarn med 50 % rabatt kan man inte lämna kvar i fyndkorgen. Nä. Går inte.

Att ... ähum ... besöket i stan var vikt för att panta tomglas på Alko – således generera en slant, inte spendera – ska ni bortse från helt och hållet, vördade jurymedlemmar.
 

Och med ullbroderiet på kuddfodralet går det prima! Jamen jösses, flickor och pojkar, hur roligt är det inte att fribrodera?! Jag tror banne­mej att jag fått blodad tand och har funderat mycket på varför jag, som provat på det mesta i hantverksväg, aldrig försökt mig på brodyr förut.

Resultatet blir kanske inte det tjusigaste, för jag saknar ju både er­fa­renhet och mönster. Men kors i krusifjuttan var kul det är!!


Sent igår kväll tändes förresten en ljusstark talgdank i det numera rätt skumma hjärnkontoret. För många, många år sedan – tjugo eller därikring – gick jag nämligen en kurs i att syrafärga yllegarn. I min ägo har jag därför massor med minihärvor med färgprover från hela färg­cirkeln och i all världens nyanser. I två uppsättningar dessutom, i två olika ullkvaliteter, varav detta är den ena:


Jamen, hallå, alldeles perfekt som brodyrgarn!

Lycka

5 kommentarer:

  1. Nog gäller det att ha en konstnärlig ådra om man ska kunna åstadkomma det där snygga!

    Jag har broderat en hel del genom åren, men då ska det vara med mönster och beskrivning, annars blir det bara trams. När jag gör det alltså.

    SvaraRadera
  2. Ja, jag är som vanligt förvånad (och litet avundsjuk) på din skaparförmåga!
    Något sådant skulle jag aldrig kunna åstadkomma...
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  3. Snyggt Nina, påminner liiite om kurbits.
    För tillfället ligger mina broderier i träda, jag får varken glasögonen eller ljuset att räcka till :).
    Jag hade en liten väska en gång som var så vackert broderad med rosor på svart ylle, men den kom bort i en flytt för längesedan
    Hoppas du har haft en skön eldardag
    Monkan

    SvaraRadera
  4. Tredje plats just nu i kökstävlingen!! :-)

    Har röstat med alla tänkbara datorer och mobiler.

    Lycka till!
    Annika

    SvaraRadera
  5. Cici:
    Ääh ... määh ... snyggt skulle jag nog inte vilja kalla det själv, men smaken är ju som baken ;o) Precis som med virkning och stickning har jag liite svårt att göra saker efter andras beskrivningar. Grundidén kan jag ofta ta till mig, men sen ... Och då blir resultatet gärna lite varierande; konstnärlig frihet kan vi väl kalla det för att vara snälla :o)

    Monica:
    "Skulle inte kunna" eller "har tills vidare inte gett det en chans"..? Alla kan mer än man själv tror, det handlar bara om att våga sig på!

    Monkan:
    Tack ska du ha, men jag har ju på din blogg sett vad DU åstadkommer med nål och tråd/garn! Där ligger man ledigt i lä, om jag så säger. Synen och ljuset innebär ett visst problem också för mig, men yllegarnet är så pass tjockt och nålen så pass grov att det här faktiskt funkar. Pilligare brodyr ska jag däremot avstå från, det är helt klart.

    Nu kom jag f.ö. preciis nu på att jag någonstans i någon låda borde ha ett bra antal meter av fint ylletyg jag ärvde efter mamma. Av det kunde det kanske bli något!

    Annika:
    Å, man tackar! Hoppas du inte offrat all din lediga ålandstid på det ;o)

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!