Färsk vildfisk är vi inte bortskämda med i ”Rucklet”. Den som tillhandahålls i detaljhandelns fiskdiskar betingar för det mesta ett kilopris i närheten av garantimörad oxfilé och duger i vårt fall inte till annat än att dregla över. Tur att det är glas framför.
Men ibland inträffar det underbara att någon lägger nät och får så det räcker och blir över. Någon gång inträffar nästa underbara, att något av detta överflöd spiller över på Lilla A och moi. Som idag, när vi förärades både laxöring och sik. Färdigt fileat dessutom! Vilken lyx!
Öringen åkte i frysen men siken blev middag. Numera har jag lärt mig tricket att få fisk alldeles lagom salt. Man lägger den helt enkelt i blöt i saltvatten ett tag före tillredningen. Men inte för länge bara, för då blir den för salt.
Imorgon går min ansökan om mellanjustering av bostadsbidraget pga förändrade inkomster in till mina goda vänner på FPA. Jag har nämligen hamnat i ”omständigheter”; omständigheten att vara sjukskriven, men av mitt pensionsförsäkringsbolag, Pensions-Alandia, fråntagen min invalidpension.
Det betyder överknuffning till arbetsförmedlingen (!) och en påtvingad ansökan om grunddagpenning (fint ord för arbetslöshetsersättning och ett mycket mindre belopp än den mikroskopiska pensionen). Men för att få grunddagpenning beviljad ska man ha fått avslag på invalidpensionen och det är här den nya försäkringsbolagsfinten kommer in i bilden:
Jag har således ingen invalidpension. Den slutade Pensions-Alandia betala fr.o.m. 1 april. Men när arbetsförmedlingen frågar dem om saken är svaret att jag inte fått något avslag, jag är bara inte beviljad någon fortsatt pension. Men avslaget är det alltså inte.
Que..? Vad är det jag inte fattar??
Ska vi slå vad om att jag inte beviljas någon grunddagpenning, eftersom jag påstås inte ha fått ett avslag på invalidpensionen? Ska vi samtidigt slå vad om hur stor sannolikheten är för att beräkningen av det justerade bostadsbidraget ska bli rätt på första försöket och utan att jag blir tvungen att besvära mig mot ett felaktigt beslut?
*trött*
Så tusans mycket tack för maten, herr L! Den kunde inte ha kommit vid ett lämpligare tillfälle :o)
Det här låter inte kul.
SvaraRaderajag håller själ på att slåss med väderkvarnar känns det som.
Kram
Jadu, lite (årets understatement) nedbrytande är det allt. Och inte kul att höra att även du har fastnat i papperskvarnen :o/
SvaraRaderaFaktum är, att det har varit så mycket den senaste tiden att jag inte ens hunnit kommentera hos dig (eller många andra) på sistone. Det känns inte kul det heller :o(
Tillbakakram!
Skulle gärna ha en sådan leverantör av färsk fisk. Svårare att få tag på färsk fisk på Öland än i Stockholm sägs det lite ironiskt men med en gnutta sanning.Till alla byråkrater och pappervändare skulle jag vilja säga: " Se människan!!"
SvaraRaderaKram
Kerstin
Namnam så gott med fisk,den är ju inte billig att köpa.Som barn blev man uppfödd på gös å abborre.Det var nog fisk varje dag.pappa hade nät som han fiskade med.Kramar
SvaraRaderaGår det verkligen inte att lägga beslag på den där underbare Herr L? Han verkar kunna klara av det mesta, och tycks dessutom vara en mycket sympatisk person.
SvaraRaderaJag undrar om myndigheterna på din ö har varit med om maken till envis och smart person. De flesta hade gett upp för länge sen. Heja, heja!
Näe, de oddsen gör inte att jag vill hålla emot.
SvaraRaderaDå vet jag att lite rökt fisk kan vara av intresse vid nästa besök. Färsk lär inte hålla under resan. A
Vilken glädje i all bedrövelsen, att ha en vän som herr L! Sik och laxöring! Och filéad, dessutom! Underbart!
SvaraRaderaKram, Monica
Kerstin:
SvaraRaderaVafalls?! Är det lika illa ställt på Öland som Åland?? Det ska alltså fan bo på en ö i Östersjön om man vill kunna äta färsk, nyfångad fisk utan att ha båt, utrustning och tillgång till fiskevatten :o/ Bedrövligt.
Stickmamman:
Gös är en av de godaste fiskar jag vet, men det får jag väldigt sällan som råvara. Men inget fel på abborre heller (förutom att de är skapta som nålbrev)!
Cici:
Jodå, herr L är en precis lika sympatisk och händig/kunnig man som herr K. Och faktiskt lika lös, ledig och inbiten ungkarl också :o/
Sen är det nog så, att envis är jag kanske, men särskilt smart känner jag mig inte. Inte nuförtiden i alla fall. Det är därför det här evighetslånga papperskriget börjar ta ut sin rätt; allt tar sån tid numera pga att jag har så svårt med koncentrationen. Sånt som för några år sedan hade varit inläst, klappat och klart i rödaste rappet tar numera ett oändligt antal timmar i anspråk.
Annacarin:
Haha! Du är inte mycket till gambler du, för rätt vad det är kan det ju gå som det inte brukar. (Det där tror jag inte på själv, men man får ju inte ge upp.)
I fallet med rökt fisk skulle jag nog inte rekommendera en långväga transport utan kallförvaring, eftersom rökt fisk är bland det känsligaste man kan tänka sig i livsmedelsväg (har jag fått mig berättat).
Nädu, kommer du hitåt igen ska det min själ ske utan att du släpar med dig något! Min förhoppning är att vi ska kunna bjuda dig på något istället.
Monica:
Visst är det en fröjd att ha manliga bekanta som fritidsfiskar! Herrar L och J är dessutom generösa med det som fastnar i deras nät. Men så lyxigt som färdigt urtaget och fileat är alls inte av nöden. För mitt vidkommande räcker det gott och väl med att det är fisk och att den är färsk :o)