[Klicka på bilden för en större variant med högre upplösning.]Under dagens eftermiddagspromenad i ett nollgradigt och disigt väder blev jag plötsligt lite melankolisk. Sen, när jag kommit hem, drog jag mig till minnes några sångtexter/dikter jag skrev för fem år sedan. Det här är en av dem och håll med om att den passar perfekt ihop med bilden.
Om det finns något som grämer mig, så är det att jag inte har lärt mig spela något instrument och att jag dessutom saknar sångröst. Min pappa brukade säga: ”Kråkan är ingen sångfågel”, och det går ju inte att bestrida. Men helt omusikalisk är jag inte – jag hör t.ex. alltför väl när jag sjunger falskt – och faktum är att den här texten blev till på grund av envis melodislinga som hördes i mitt huvud.
Om du inte är rädd för att få tinnitus på kuppen kan du genom att klicka här faktiskt lyssna på mitt amatörmässiga försök att få till själva melodin. Tänk, om jag ändå kunde få någon att skriva riktiga noter till bland annat de här raderna ... För se, gnola det jag vill ha, det kan jag faktiskt utan att kristallglasen spricker ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!