Fina fynd från 50-talet

DEN SOM HÄNGT med mig ett tag vet vid det här laget att mitt hem, lilla ”Rucklet”, är en kåk från slutet av 1950-talet. Detsamma gäller således mitt kök, som t.v. är orenoverat och ser ut att så förbli en oöverskådlig tid framöver. För att göra det bästa av ”eländet” har jag medvetet gått in för att även inredningen ska andas 1950-tal. Det gäller ju, som bekant, att gilla läget.

Därför blev jag så himla glad igår, när jag efter flera års jakt äntligen lyckades få tag på en kaffepanna som jag i flera år letat efter på lop­pisar! Den heter ”Iso pehtoori”, rymmer två liter och formgavs 1957. Pappa till modellen är finske formgivaren Antti Nurmesniemi.


Kannan är tillverkad i gjutjärn och har emaljerad yta, vit på insidan och en avvikande kulör utanpå. I mitt fall är den petroleumblå. Kan­nan kan användas som sådan, men den har också en finess: en in­sats för bryggning av kaffet (eller teet, om man är lagd åt det hållet). Men ska jag vara riktigt ärligt vet jag inte exakt hur den detaljen funkar. Åter­står att utröna.

Jag har nog snubblat på sådana här kannor tidigare också, men de har varit i ett katastrofskick. Den här den är så fin både ut- och in­vändigt, så man kan undra om den överhuvudtaget har använts se­dan den såg dagens ljus för 50 år sedan!


På samma ställe fick jag också tag på sex stycken glasassietter för tre euro. Jag använder gärna sådana som krukfat, eftersom de gör mindre väsen av sig än fat i plast eller terrakotta. Men det här var inte vilka fat som helst! Även de är från 1950-talet och designade av en annan finländare, Aino Aalto. Vem känner inte till Alvar Aalto, vår in­ter­na­tio­nellt erkände, finske formgivaren? Aino var hans fru och även hon en mycket skicklig formgivare.

Samma serie – skapad och prisbelönt så tidigt som 1932 – är fort­fa­rande i full produktion, så här snackar vi verkligen tidlös design på hög nivå!